Fattigare och sjukare barn väntar det framtida Sverige

Får man önska sig en son? Helst med bruna ögon, långa ben och tillräckligt högt IQ för att komma in på läkarprogrammet, men inte så högt att han behöver gå i specialskola.

IQ-screening av embryon erbjuds numera hos forskningsledande företag inom genteknik. Företagen som erbjuder tjänsterna finns föga förvånande i USA, men det humankapital som fört dem till vetenskapens framkant är nordiskt. Ny teknik är ofta skrämmande, men det nordiska ressentimentet mot all teknik som vågar ifrågasätta invanda moraliska rättesnören riskerar att göra oss både fattigare och sjukare än vad vi hade behövt vara. 

Företaget Nucleus Genomics är ett av de mest omtalade amerikanska startup-bolagen inom hälsoteknik. I ryggen har de starka investerare som exempelvis Paypal-grundaren Peter Thiel. Företaget erbjuder en form av embryoscreening som tidigare inte har varit möjlig. De kan undersöka såväl kön, ögonfärg, sjukdomsrisker och IQ. 

Den danska forskaren Lasse Folkersen utbildade sig i Sverige och arbetade sedan i Danmark. Han valde att lämna Skandinavien för att kunna arbeta utan att huka sig under ett alltför lågt tak. Han arbetar idag på Nucleus Genomics och intervjuas i finansmagasinet EFN. Folkersen framhåller de tjänster som gör det möjligt att hitta sjukdomar redan i embryostadiet. En del sjukdomar, som exempelvis Downs syndrom, har man länge kunnat identifiera tidigt i graviditeten. Downs Syndrom kan upptäckas redan från vecka elva. Andra sjukdomar, som Alzheimers till exempel, byggs däremot upp av flera samvarierande gener. Företagets teknik gör det möjligt att tidigt identifiera starka anlag för att utveckla Alzheimers senare i livet.

Det går emellertid inte att sopa under mattan att företagets tjänst gör det möjligt att likställa betydelsen av valet mellan ett sjukt och ett friskt liv med valet mellan ett liv med bruna eller gröna ögon.

Att teknik kan missbrukas betyder inte att den inte bör brukas. I dag tillåts bara embryoscreening för att identifiera allvarliga ärftliga sjukdomar. Däremot är det inte tillåtet att ta reda på förhöjd sannolikhet för ett bredare spektrum av sjukdomar, däribland psykisk ohälsa. Sådana utredningar skulle kunna göras med dagens teknik, men regleringar hindrar blivande föräldrar från att använda den. 

Inte ens på platser som Silicon Valley blir det dock några skräddarsydda Barbiedockor i ivf-klinikerna. Tillförlitligheten varierar mellan de olika egenskaper som kan analyseras, och därtill spelar miljön en stor roll för hur vissa egenskaper ska utvecklas. En sådan är just IQ. 

För att se vilka fler sjukdomar som man kan identifiera i ett tidigt stadium, och därmed möjliggöra en ökad livskvalitet för de kommande generationerna, krävs att den nuvarande tekniken tillåts nyttjas. Det är något som andra länder som USA och Storbritannien har kommit till insikt om.

Den skandinaviska underkastelsen av moralistiska dogmer riskerar att göra våra barn både fattigare och mer sjuka än vad de hade behövt bli. Den starka kompetens och den innovationspotential som finns i Skandinavien inom området riskerar att behöva gå i exil för att kunna arbeta. 

Hannah Stutzinsky är masterstudent i demografi och arbetar på forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum.