Folkmordsforskare – eller slapp research
Det sägs att IAGS har 700 forskare, men 500 medlemmar. En fjärdedel röstade om resolutionen, nio av tio var för. Om detta sägs inget i media.
Just nu rapporterar medier uppgiften att International Association of Genocide Scholars (IAGS) har presenterat en resolution om att Israels krigföring i Gaza uppfyller de juridiska kraven för att betecknas som folkmord. SvD skriver att ”International association of genocide studies, IAGS, beskrivs av nyhetsbyrån Reuters som världens främsta forskargrupp för folkmordsstudier. I gruppen ingår runt 700 akademiker som forskar om folkmord vid universitet runt om i världen.”
TT menar att IAGS ”slår fast” att det är ett folkmord och ställer resolutionens innehåll mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard som ”fortfarande inte [vill] kalla Israels handlingar i Gazaremsan för folkmord, trots måndagens resolution från IAGS.”
Det är fullt möjligt att exempelvis Internationella domstolen i Haag (ICJ) kommer fram till att Israels krigföring ska klassas som folkmord. Men det har inte skett ännu. Hur ska då uppgiften från IAGS tolkas? Det låter ju redan som en avgörande dom i frågan har fallit. Men det är inte så enkelt.
För det första är det inte uppenbart varför IAGS betraktas som en ”tung forskargrupp”. Är det för att de är många som är forskare. I så fall finns det en risk för att sakliga argument blandas ihop med att man bara räknar antalet forskare som ställer sig bakom ett upprop. Och upprop, skrivna med varierande grad av balans, från både forskare och journalister är just nu vanliga. Men hur många handlar det om – om vi bara ska räkna?
En uppgift säger att IAGS har sju hundra forskare. Financial Times rapporterar att organisationen har cirka fem hundra medlemmar. Av dessa är det ungefär en fjärdedel som deltagit i en omröstning om resolutionen, och av dem är det närmare 90 procent som röstat för resolutionen. Om dessa uppgifter stämmer, liksom delar av rapporteringen från Reuters, så är det ungefär 22 procent av IAGS medlemmar som ger sitt stöd för resolutionen. Detta sägs mycket sällan, eller inte alls, i medierna. Men det borde ju sägas om det är just antalet forskare som står bakom resolutionen som sägs vara det viktiga i sammanhanget.
Även om Internationella domstolen i Haag kommer fram till att Israel genomför ett folkmord så är det uppenbart att alltför många medier i dag okritiskt springer i samma riktning när det handlar om rapporteringen om kriget i Gaza. Det är politiskt opportunt. Och IAGS vill uppenbarligen öka trycket på ICJ i ett kritiskt skede. Det har de rätt att göra.
Men om medierna inte gör sitt jobb och granskar källorna så blir dreven fler och starkare. Och det bidrar i sin tur till att skapa ett politiskt klimat, i Sverige och i andra länder, där antisemitismen får sprida sig än mer.
Just nu rapporterar medier uppgiften att International Association of Genocide Scholars (IAGS) har presenterat en resolution om att Israels krigföring i Gaza uppfyller de juridiska kraven för att betecknas som folkmord. SvD skriver att ”International association of genocide studies, IAGS, beskrivs av nyhetsbyrån Reuters som världens främsta forskargrupp för folkmordsstudier. I gruppen ingår runt 700 akademiker som forskar om folkmord vid universitet runt om i världen.”
TT menar att IAGS ”slår fast” att det är ett folkmord och ställer resolutionens innehåll mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard som ”fortfarande inte [vill] kalla Israels handlingar i Gazaremsan för folkmord, trots måndagens resolution från IAGS.”
Det är fullt möjligt att exempelvis Internationella domstolen i Haag (ICJ) kommer fram till att Israels krigföring ska klassas som folkmord. Men det har inte skett ännu. Hur ska då uppgiften från IAGS tolkas? Det låter ju redan som en avgörande dom i frågan har fallit. Men det är inte så enkelt.
För det första är det inte uppenbart varför IAGS betraktas som en ”tung forskargrupp”. Är det för att de är många som är forskare. I så fall finns det en risk för att sakliga argument blandas ihop med att man bara räknar antalet forskare som ställer sig bakom ett upprop. Och upprop, skrivna med varierande grad av balans, från både forskare och journalister är just nu vanliga. Men hur många handlar det om – om vi bara ska räkna?
En uppgift säger att IAGS har sju hundra forskare. Financial Times rapporterar att organisationen har cirka fem hundra medlemmar. Av dessa är det ungefär en fjärdedel som deltagit i en omröstning om resolutionen, och av dem är det närmare 90 procent som röstat för resolutionen. Om dessa uppgifter stämmer, liksom delar av rapporteringen från Reuters, så är det ungefär 22 procent av IAGS medlemmar som ger sitt stöd för resolutionen. Detta sägs mycket sällan, eller inte alls, i medierna. Men det borde ju sägas om det är just antalet forskare som står bakom resolutionen som sägs vara det viktiga i sammanhanget.
Även om Internationella domstolen i Haag kommer fram till att Israel genomför ett folkmord så är det uppenbart att alltför många medier i dag okritiskt springer i samma riktning när det handlar om rapporteringen om kriget i Gaza. Det är politiskt opportunt. Och IAGS vill uppenbarligen öka trycket på ICJ i ett kritiskt skede. Det har de rätt att göra.
Men om medierna inte gör sitt jobb och granskar källorna så blir dreven fler och starkare. Och det bidrar i sin tur till att skapa ett politiskt klimat, i Sverige och i andra länder, där antisemitismen får sprida sig än mer.
