Frånvaron skenar på gymnasiet
Friskolor har incitament att underrapportera skolk, skriver rektor Linnea Lindquist.
Under läsåret 23/24 drog CSN in studiemedlet 38 100 gånger för gymnasieelever. Det är hisnande siffror, som myndigheten menar egentligen borde vara mycket högre. Allt avslöjat i en kartläggning i tidningen Vi lärare.
När en elev är borta från undervisningen är det skolorna själva som rapporterar. På gymnasieskolan är det CSN som behöver information om elevernas frånvaro, eftersom de kan dra in studiemedlet om man har mer än fyra timmar olovlig frånvaro på en månad.
Granskningen visar att genomsnittet på indraget studiemedel är högre på friskolor, jämfört med kommunerna. Det är i sig inte konstigt eftersom elever med låga meritpoäng ofta koncentreras till fristående gymnasieskolor som drivs av skolkoncerner. Det kan vara de enda skolorna de kommer in på.
Vi får inte glömma att i många kommuner är de populäraste gymnasieskolorna kommunala. Det är gamla traditionella läroverk som andas bildning och vördnad för kunskap. De har höga intagningspoäng och eleverna måste kämpa för få höga betyg. I exempelvis Stockholm handlar det om Kungsholmens gymnasium, Södra Latin, Östra Real och det "nya" läroverket Anna Whitlock. Uppsala och Lund har sina Katedralskolor.
Friskolorna väljer glädjen. I genomgången hittade tidningen 124 friskolor utan någon rapporterad ogiltig frånvaro alls. De menar alltså på fullaste allvar att 15 500 elever inte skulle ha någon ogiltig frånvaro under ett helt läsår. Aron Israelsson på Almega Utbildning förklarade detta med att friskolor har mer studiemotiverade elever.
Så kan det givetvis vara i vissa fall. Men att en skola med flera hundra elever inte har en enda elev som försover sig och glömmer anmäla frånvaro är inte särskilt troligt. Det är nog snarare så att incitamentsstrukturen är sådan att skolorna väljer att inte rapportera frånvaron till CSN eftersom det kan medföra att elever byter skola eller solkar ner skolans rykte.
Ett liknande mönster fanns när Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF) nyligen undersökte de fristående leverantörerna av obligatoriska arbetsmarknadsinsatser. Där brast företagens frånvarorapportering, och man uppgav att det förekom att "eleverna" (de arbetslösa) hotade att byta leverantör om man lämnade in frånvarorapport, eftersom a-kassa då kunde utebli.
Det är en stor brist att rutiner kring frånvaroarbetet i skolan inte är reglerat i detalj. Alla skandaler kring friskolor det senaste decenniet borde ha lärt oss att vi inte kan lita på att skolorna gör rätt. Staten måste tvinga dem att göra rätt för sig.
Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Driver även podden Så funkar skolan.
Under läsåret 23/24 drog CSN in studiemedlet 38 100 gånger för gymnasieelever. Det är hisnande siffror, som myndigheten menar egentligen borde vara mycket högre. Allt avslöjat i en kartläggning i tidningen Vi lärare.
När en elev är borta från undervisningen är det skolorna själva som rapporterar. På gymnasieskolan är det CSN som behöver information om elevernas frånvaro, eftersom de kan dra in studiemedlet om man har mer än fyra timmar olovlig frånvaro på en månad.
Granskningen visar att genomsnittet på indraget studiemedel är högre på friskolor, jämfört med kommunerna. Det är i sig inte konstigt eftersom elever med låga meritpoäng ofta koncentreras till fristående gymnasieskolor som drivs av skolkoncerner. Det kan vara de enda skolorna de kommer in på.
Vi får inte glömma att i många kommuner är de populäraste gymnasieskolorna kommunala. Det är gamla traditionella läroverk som andas bildning och vördnad för kunskap. De har höga intagningspoäng och eleverna måste kämpa för få höga betyg. I exempelvis Stockholm handlar det om Kungsholmens gymnasium, Södra Latin, Östra Real och det ”nya” läroverket Anna Whitlock. Uppsala och Lund har sina Katedralskolor.
Friskolorna väljer glädjen. I genomgången hittade tidningen 124 friskolor utan någon rapporterad ogiltig frånvaro alls. De menar alltså på fullaste allvar att 15 500 elever inte skulle ha någon ogiltig frånvaro under ett helt läsår. Aron Israelsson på Almega Utbildning förklarade detta med att friskolor har mer studiemotiverade elever.
Så kan det givetvis vara i vissa fall. Men att en skola med flera hundra elever inte har en enda elev som försover sig och glömmer anmäla frånvaro är inte särskilt troligt. Det är nog snarare så att incitamentsstrukturen är sådan att skolorna väljer att inte rapportera frånvaron till CSN eftersom det kan medföra att elever byter skola eller solkar ner skolans rykte.
Ett liknande mönster fanns när Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF) nyligen undersökte de fristående leverantörerna av obligatoriska arbetsmarknadsinsatser. Där brast företagens frånvarorapportering, och man uppgav att det förekom att ”eleverna” (de arbetslösa) hotade att byta leverantör om man lämnade in frånvarorapport, eftersom a-kassa då kunde utebli.
Det är en stor brist att rutiner kring frånvaroarbetet i skolan inte är reglerat i detalj. Alla skandaler kring friskolor det senaste decenniet borde ha lärt oss att vi inte kan lita på att skolorna gör rätt. Staten måste tvinga dem att göra rätt för sig.
Linnea Lindquist är biträdande rektor, krönikör på Expressens ledarsida, i Skolledaren och Altinget. Driver även podden Så funkar skolan.
