Hemester är bästa semestern
Har du inte råd att åka på utlandssemester? Bra! Gå inte på tramset om att man måste vidga sina vyer genom att resa.
Innan medierna traditionsenligt lägger ut sina snyftreportage om hur synd det är om barnfamiljer som inte har råd att åka på utlandssemester, vill jag flika in en viktig påminnelse: hemester är bäst! Och billigast.
Tänk att få umgås med sina barn utan att först ha behövt slita upp dem i ottan, tvingat in dem i en taxi – eller ännu värre – färdats kommunalt med en massa packning, livrädd att ha glömt någons pass eller livsviktiga mediciner.
Tänk att sedan slippa stå och trängas med en massa glåmiga människor i fula kläder, inte behöva släpa sig igenom rigorösa säkerhetskontroller, slippa tvingas se tulltjänstemän slänga din älsklingshudkräm för att sedan behöva köpa en ny svindyr i taxfree-shopen. Flygplatskaffet smakar dessutom skit och kostar åttio kronor.
Därefter kommer resan. Barnen är sura, du är sur, respartnern i fullständig tystnad. Har ni tur flyger ni utan mellanlandning, annars väntar snart nästa lilla helvete.
Och så kommer du fram och inser att hotellet inte alls var lika fint som på bilderna, badrummet luktar mögel och personalen behandlar er som skit. Och medan du sliter för att få barnen att lägga undan mobilerna och få i dem lite kultur (totalt icke uppskattat) och sedan tar med dem till någon turistfälla för att få i dem mat som det inte gillar, funderar du på om det är värt det. Hotellsängarna är som vanligt obekväma, mot slutet av resan gråter du dig till sömns.
Och då har du ännu inte utsatt dig för hemresan, där medresenärerna nu är röda som kräftor och luktar som sina respektive mögliga hotell, illa dolt av vedervärdig taxfree-parfym. För att inte tala om hålet i plånboken som du kommer att tvingas laga genom en tajt budget resten av hösten.
Nej, det är inte värt det. Tacka vet jag att låta barnen sova ut, packa en strandväska och sedan ta bussen till närmaste strandkant. Där kan ni leva som kungar när du låter barnen köpa precis vad de vill i kiosken, och ändå inte komma upp i vad resan till flygplatsen och förnyade pass skulle ha kostat.
Om det regnar, gå på museum eller till hembygdsgården. Låt barnen än en gång gå loss i museishopen. Tröttnar ni så åker ni hem. Där finns inget strul med wifi, toaletten är din egen, och framför allt får du sova i din egen säng. Gör det man ska göra på semestern: ta det lugnt.
Och till kvällen blandar du lyxiga paraplydrinkar hemma. Unna dig något riktigt dyrt vin på systemet också, nu när du ändå har sparat en förmögenhet.
Behöver ni kultur? Vill du att barnen ska få insikt i hur andra människor har det? Läs böcker! Är ungarna för små, högläs för dem. Till hösten har du både en bättre ekonomi och lite smartare barn.
Gå inte på tramset om att man måste vidga sina vyer genom att resa. Inre resor slår yttre alla gånger. Trevlig hemester!
Innan medierna traditionsenligt lägger ut sina snyftreportage om hur synd det är om barnfamiljer som inte har råd att åka på utlandssemester, vill jag flika in en viktig påminnelse: hemester är bäst! Och billigast.
Tänk att få umgås med sina barn utan att först ha behövt slita upp dem i ottan, tvingat in dem i en taxi – eller ännu värre – färdats kommunalt med en massa packning, livrädd att ha glömt någons pass eller livsviktiga mediciner.
Tänk att sedan slippa stå och trängas med en massa glåmiga människor i fula kläder, inte behöva släpa sig igenom rigorösa säkerhetskontroller, slippa tvingas se tulltjänstemän slänga din älsklingshudkräm för att sedan behöva köpa en ny svindyr i taxfree-shopen. Flygplatskaffet smakar dessutom skit och kostar åttio kronor.
Därefter kommer resan. Barnen är sura, du är sur, respartnern i fullständig tystnad. Har ni tur flyger ni utan mellanlandning, annars väntar snart nästa lilla helvete.
Och så kommer du fram och inser att hotellet inte alls var lika fint som på bilderna, badrummet luktar mögel och personalen behandlar er som skit. Och medan du sliter för att få barnen att lägga undan mobilerna och få i dem lite kultur (totalt icke uppskattat) och sedan tar med dem till någon turistfälla för att få i dem mat som det inte gillar, funderar du på om det är värt det. Hotellsängarna är som vanligt obekväma, mot slutet av resan gråter du dig till sömns.
Och då har du ännu inte utsatt dig för hemresan, där medresenärerna nu är röda som kräftor och luktar som sina respektive mögliga hotell, illa dolt av vedervärdig taxfree-parfym. För att inte tala om hålet i plånboken som du kommer att tvingas laga genom en tajt budget resten av hösten.
Nej, det är inte värt det. Tacka vet jag att låta barnen sova ut, packa en strandväska och sedan ta bussen till närmaste strandkant. Där kan ni leva som kungar när du låter barnen köpa precis vad de vill i kiosken, och ändå inte komma upp i vad resan till flygplatsen och förnyade pass skulle ha kostat.
Om det regnar, gå på museum eller till hembygdsgården. Låt barnen än en gång gå loss i museishopen. Tröttnar ni så åker ni hem. Där finns inget strul med wifi, toaletten är din egen, och framför allt får du sova i din egen säng. Gör det man ska göra på semestern: ta det lugnt.
Och till kvällen blandar du lyxiga paraplydrinkar hemma. Unna dig något riktigt dyrt vin på systemet också, nu när du ändå har sparat en förmögenhet.
Behöver ni kultur? Vill du att barnen ska få insikt i hur andra människor har det? Läs böcker! Är ungarna för små, högläs för dem. Till hösten har du både en bättre ekonomi och lite smartare barn.
Gå inte på tramset om att man måste vidga sina vyer genom att resa. Inre resor slår yttre alla gånger. Trevlig hemester!
