Het vecka för röd stuga
Först fick den en egen utredning, sen landar den på månen.
Efter friggeboden och attefallaren missade MP:s bostadsminister Märta Stenevi den givna reformen: att införa stenevillan.
Istället får Tidöpartierna förverkliga sin husdröm. Med ”Sverigehuset” får SD igenom ett av sina vallöften i form av ett utredningsdirektiv till Boverket som presenterades på måndagen. ”Traditionell svensk byggstil” innebär rimligen rött trähus med vita knutar. Dock är det bara en av flera utformningar av småhus som ska kunna typgodkännas. Målet är enligt bostadsminister Andreas Carlsson (KD) snabbare byggprocesser – han kallar det själv i en bisats för ”Carlsson-kåkar”.
Ramaskrin har höjts för Sverigehuset, givetvis. Göran Greider som skrev en bok om den röda stugan häromåret trodde inte (2022) att denna nationalsymbol kunde politiseras. Det var obetänksamt.
En snabb titt i katalogerna för nyckelfärdiga hus skvallrar om att regeringen åtgärdar ett marknadsmisslyckande. För där ser det inte ut som Bullerbyn direkt. Webbsida upp och webbsida ner med grå, vita eller möjligtvis svarta hus, när kunden själv får välja. Är drömmen om den röda stugan i själva verket en myt? Har både SD och Göran Greider inbillat sig alltihop?
En undersökning från Hemnet, ett decennium gammal, berättar en annan historia. Det finns TVÅ diametralt olika hustyper vi älskar - röda stugan och den modernistiska kuben. Baserat på 200 miljoner klick på bostadssajten kunde svenskarnas drömhus visualiseras och arkitektritas: en faluröd funkisvilla. Men 2014 var en annan tid, man trodde fortfarande på kompromisser. Idag är drömmarna annorlunda. Polariserade i våra smakuppfattningar som vi är, kräver vi antingen röd stuga eller funkishus. Carlssonkåkarna är i så fall ett pluralistiskt experiment, inte en repris på tyskt 30-tal.
Hur som helst ligger den röda stugan bokstavligen i luften. Lagom till nationaldagen nästa vecka landar en mycket liten röd stuga på månen – ett konstprojekt som tagit 25 år att genomföra.
Efter friggeboden och attefallaren missade MP:s bostadsminister Märta Stenevi den givna reformen: att införa stenevillan.
Istället får Tidöpartierna förverkliga sin husdröm. Med ”Sverigehuset” får SD igenom ett av sina vallöften i form av ett utredningsdirektiv till Boverket som presenterades på måndagen. ”Traditionell svensk byggstil” innebär rimligen rött trähus med vita knutar. Dock är det bara en av flera utformningar av småhus som ska kunna typgodkännas. Målet är enligt bostadsminister Andreas Carlsson (KD) snabbare byggprocesser – han kallar det själv i en bisats för ”Carlsson-kåkar”.
Ramaskrin har höjts för Sverigehuset, givetvis. Göran Greider som skrev en bok om den röda stugan häromåret trodde inte (2022) att denna nationalsymbol kunde politiseras. Det var obetänksamt.
En snabb titt i katalogerna för nyckelfärdiga hus skvallrar om att regeringen åtgärdar ett marknadsmisslyckande. För där ser det inte ut som Bullerbyn direkt. Webbsida upp och webbsida ner med grå, vita eller möjligtvis svarta hus, när kunden själv får välja. Är drömmen om den röda stugan i själva verket en myt? Har både SD och Göran Greider inbillat sig alltihop?
En undersökning från Hemnet, ett decennium gammal, berättar en annan historia. Det finns TVÅ diametralt olika hustyper vi älskar – röda stugan och den modernistiska kuben. Baserat på 200 miljoner klick på bostadssajten kunde svenskarnas drömhus visualiseras och arkitektritas: en faluröd funkisvilla. Men 2014 var en annan tid, man trodde fortfarande på kompromisser. Idag är drömmarna annorlunda. Polariserade i våra smakuppfattningar som vi är, kräver vi antingen röd stuga eller funkishus. Carlssonkåkarna är i så fall ett pluralistiskt experiment, inte en repris på tyskt 30-tal.
Hur som helst ligger den röda stugan bokstavligen i luften. Lagom till nationaldagen nästa vecka landar en mycket liten röd stuga på månen – ett konstprojekt som tagit 25 år att genomföra.