Iran och fanatismen – del 2

Sedan revolutionen i Iran 1979 har den islamiska regimen utgjort ett hot inte bara mot iranier bosatta i Iran, utan även mot de iranier som flytt från det islamiska styret. Regimen vill tysta oppositionen med alla möjliga medel, då oppositionella profiler och kanaler har ett starkt folkligt stöd bland den iranska befolkningen.

Under Operation Roaring Lion, som har lett till att en stor del av prästerskapet och revolutionsgardet har eliminerats, däribland ayatollah Khamenei, har regimen via ombud ökat sina våldsamma kampanjer mot exiliranier.

Hackergruppen Handala, som är kopplad till den islamiska regimen, har utfärdat en belöning på 250 000 dollar till den som hugger halsen av de iranska aktivisterna Elica Le Bon och Goldie Ghamari. På sociala medier är både Le Bon och Ghamari bland de mest globalt tongivande i kampanjer för att befria Iran från det nuvarande styret.

”Den islamiska regimen kollapsar. De är i sina sista dödsryckningar. Och som ni kan se har de inte bara attackerat länder runt Persiska viken och i Mellanöstern, utan det verkar som om deras sovande celler runt om i världen också har aktiverats”, kommenterade Ghamari om dödshotet mot både henne och Le Bon.

Hotet mot exiliranier existerar även i Sverige. Statsvetaren och Irankännaren Arvin Khoshnood utsattes för ett misstänkt mordförsök i september 2025, vilket tros vara kopplat till den iranska regimen. Sedan mordförsöket har Khoshnood och hans familj levt på hemlig ort.

”På senare tid har man använt konceptet crime as a service, det vill säga att man pressar gängledare – som i det här fallet Rawa Majid och Foxtrotnätverket – att utföra uppdrag”, berättade Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan, när han kommenterade nyheten om mordförsöket.

Vad som gör regimen till ett hot mot väst, utöver deras kampanjer mot dissidenter i väst, är deras spridning av en mycket fientlig ideologi. Regimen har ett starkt religiöst inflytande bland vissa muslimska grupper, däribland hos Nordens största shiamuslimska moské – Imam Ali Islamic Center i Järfälla. Säkerhetspolisen har bedömt att moskén har kopplingar till regimens underrättelseverksamhet och har dessutom utvisat dess imam.

Efter elimineringen av ayatollah Khamenei höll moskén en minnesstund för diktatorn, vilket möttes av protester utanför moskén, bland annat från exiliranier. En som kritiskt kommenterade moskéns hyllningar av ayatollah Khamenei var Kristdemokratiska ungdomsförbundets ordförande Louise Hammargren.

”Det är uppenbart att detta är en plats där våldsbejakande extremism får frodas. Säpo borde kunna stänga ner extremistiska moskéer”, skrev Hammargren på X.

Moskén var knappast ensam i Sverige om att minnas sin ”store ledare” Khamenei. Det hölls även en minnesstund i Göteborg, bland annat utanför universitetet. Den pro-palestinska rörelsen höll upp porträtt av den högste ledaren, samtidigt som flera andra i rörelsen viftade med flaggor tillhörande Islamiska republiken samt de två terrorstämplade organisationerna Hizbollah och Islamiska revolutionsgardet.

Samtidigt pågick ett firande av ayatollah Khameneis död vid Götaplatsen. En av demonstranterna från Palestinarörelsen ropade: ”För er där borta, för er där borta som firar och dansar – ni är skamliga för hela mänskligheten. Ni har visat världen hur respektlösa och gränslösa ni är. Ni har sålt era själar till pedofiler och barnmördare”.

Det uppvisar en kognitiv dissonans när den högste ledaren, som kvinnan sörjer, både har låtit mörda barn och upprätthållit lagar som möjliggör barngifte i Iran.

Hyllningarna av ayatollah Khamenei från delar av den pro-palestinska rörelsen och från extremistiska moskéer visar på konsekvenserna av en vårdslös migrationspolitik, där delar av Sverige nu har förvandlats till en arena för regimanhängare. En sådan miljö hotar både exiliranier och judar samt utmanar det svenska levnadssättet.

Christoffer Jonsson är samhällsdebattör och medlem i KDU. Det här är en serie om Iran i fem delar. Del 3 kommer på onsdag 18 mars.