Brukar du också ha en skål med färdigpoppade popcorn varje gång du ska läsa mainstreammediernas panikskräck om Henrik Jönssons nya satsning 100%? Själv njuter jag av varje ord de skriver. Min senaste favorit är kulturjournalisten Andreas Ekströms krönika i Sydsvenskan. Kan någon sätta på honom en tvångströja för karln håller på blir tokig av Jönssons nya projekt. 

”Henrik Jönsson har skapat ett svenskt Fox News – och nu gäller det för seriösa medier att behålla lugnet” förmanar Ekström. I falsett. Han vill lugna och ge råd men är själv uppenbart panikslagen. 

En av många saker som oroar Ekström är att de nya medierna vill ”korrigera” debatten högerut. Tanken har aldrig slagit honom att den tidning han själv skriver för, i likhet med merparten av svenska medier, i åratal har ”korrigerat” debatten vänsterut.

Ekström kräver med darr på rösten att Jönsson ska bevisa sin seriositet genom att öppet redovisa satsningens finansiärer (som valt att vara anonyma). Exakt samma kritik riktades länge mot Kvartal. Såvitt jag kunnat utröna har Ekström däremot inte gått upp i falsett över Magda Gads kaotiska medieprojekt GAD, vars finansiering är ett mysterium, liksom allt annat med henne. Men en del av den ska visst komma genom donationer från hugade läsare – ”swishhora” som det brukade heta, när det var Joakim Lamotte som skulle misstänkliggöras. 

Ekström trycker på om ”seriösa medier” och kallar Kvartal och 100% för propagandakanaler. När det var hans egna transparenta och seriösa kollegor i sjysstmedia som under två års tid glömde bort att vara källkritiska i sin rapportering från Gaza, och därmed gjorde storverk för att underblåsa judehatet i vårt land på kuppen. Men det är Henrik Jönsson som förtjänar att jämställas med Joseph Goebbels, tycker Ekström.

Alla fattar ju vad han och hans sjyssta kollegor skulle använda informationen om finansiärerna till. Att vid varenda lite spetsig publicering skicka hem en skock lata reportrar till finansiärerna för att i kör, och falsett, gasta: STÅR DU BAKOM DET HÄR? Medan de allra lataste journalisterna – Ekströms kollegor på kultursidan – stod beredda med Goebbelsepiteten. De skulle inte få en lugn stund, stackarna. Eller så skulle 100% fega ur och bli mesiga. Och då skulle Andreas Ekströms sjyssta, seriösa journalistik lyckats kväva den lilla eldsvådeungen i vaggan.

För mångfald är farlig – givna alternativ kan människor ju börja tänka själva.

Men det är bra att Andreas Ekström själv är så transparent – med sin panik. För underhållningens skull, om inte annat.

Negar Josephi är journalist.   

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Månadens erbjudande

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill