Kräv enad front mot ett totalitärt samhälle
Chat control 2 är en skräck. Ministerrådet möts i oktober och med S på ja-sidan bör SD och C visa enad front.
Allt som är lagligt är inte lämpligt, plägar det heta när förnuft ska inskärpas. Frasen får mig att tänka på reklamsnutten från 40-talet där DDT:s nyttighet demonstreras genom att en piffig officer sprayar giftet på gröt och slevar i sig. Då gällde det malariabekämpning i Kenya. Nu utspelas snarlika krumbukter när massövervakning av EU:s medborgare marknadsförs.
För att stävja barnpornografibrott ämnar CSAM-förordningen – i folkmun kallad Chat control 2 – tvinga företag som distribuerar sms, molntjänster, chattar och e-post att bryta totalsträckskrypteringen och skanna kommunikation. I samma stund öppnas en bakdörr – som oavsett vad som påståtts – inte kan stängas igen.
Förra kommissionären Ylva Johanssons förfinade knarkhund är en vakendröm. Nyckeln till våra privata rum blir skumraskets egendom. Säg hej till ryska, kinesiska och iranska hackerbesök och adjö till källskydd! Brottsligheten försvinner förstås annorstädes.
Lagen, som initialt gällde all trafik, begränsas efter kompromisser till video, bilder och länkar. Användare ges valet att samtycka, men den som betackar sig portas från plattformarna och förpassas till digital öken. Utpressning i sin prydo.
I David Lynchs Lost Highway befinner sig huvudpersonen Fred på en fest när den skälmskt leende Mystery man kommer fram och hävdar att de båda har setts förut. Fred nekar men undrar var de i så fall skulle ha mötts. "At your house. Don’t you remember?" Det gör inte Fred och tillägger: "Are you sure?" Mannen vidtar: "Of course. As a matter of fact. I’m there right now." För att bevisa påståendet räcker han över en telefon och manar Fred att ringa hem. Där svarar Mystery man: "I told you I was here."
Detta är Chat control 2: en inkräktare med förmåga att befinna sig på flera ställen samtidigt. En skräck.
Debatterna har varit många, paradoxerna än fler, och i början av året verkade kollaps vara nära. Men oroande signaler sipprar från parlamentet. I oktober möts ministerrådet, och jag menar att det är dags att mobilisera. Med regeringens löftessvek och S på ja-sidan vore en pedagogisk gärning om nej-sägande SD och C gitte visa enad front.
Tydlighet och ämnets allvar borde prioriteras före fiendskap, då avsaknaden av storskaliga reaktioner sannolikt bottnar i att Chat control 2 känns abstrakt. Det allomfattande blir gärna osynligt. Tongångarna hade varit annorlunda om statliga kommissarier för fyrtio år sedan placerats vid varje invånares brevlåda för att granska post. Sakens flyende natur utgör dock föga alibi för att tillåta totalitära ingrepp i demokratin.
"How did you get inside my house?", frågar Fred med luren vid örat. "You invited me", replikerar Mystery man, "it is not my custom to go where I am not wanted."
Om press inte sätts på beslutsfattarna kan filmsekvensen snart vara vardag och verklighet. Ett digitalt DDT i DDR 2. Det är med århundradets underdrift inte lämpligt och borde aldrig bli lagligt.
Allt som är lagligt är inte lämpligt, plägar det heta när förnuft ska inskärpas. Frasen får mig att tänka på reklamsnutten från 40-talet där DDT:s nyttighet demonstreras genom att en piffig officer sprayar giftet på gröt och slevar i sig. Då gällde det malariabekämpning i Kenya. Nu utspelas snarlika krumbukter när massövervakning av EU:s medborgare marknadsförs.
För att stävja barnpornografibrott ämnar CSAM-förordningen – i folkmun kallad Chat control 2 – tvinga företag som distribuerar sms, molntjänster, chattar och e-post att bryta totalsträckskrypteringen och skanna kommunikation. I samma stund öppnas en bakdörr – som oavsett vad som påståtts – inte kan stängas igen.
Förra kommissionären Ylva Johanssons förfinade knarkhund är en vakendröm. Nyckeln till våra privata rum blir skumraskets egendom. Säg hej till ryska, kinesiska och iranska hackerbesök och adjö till källskydd! Brottsligheten försvinner förstås annorstädes.
Lagen, som initialt gällde all trafik, begränsas efter kompromisser till video, bilder och länkar. Användare ges valet att samtycka, men den som betackar sig portas från plattformarna och förpassas till digital öken. Utpressning i sin prydo.
I David Lynchs Lost Highway befinner sig huvudpersonen Fred på en fest när den skälmskt leende Mystery man kommer fram och hävdar att de båda har setts förut. Fred nekar men undrar var de i så fall skulle ha mötts. ”At your house. Don’t you remember?” Det gör inte Fred och tillägger: ”Are you sure?” Mannen vidtar: ”Of course. As a matter of fact. I’m there right now.” För att bevisa påståendet räcker han över en telefon och manar Fred att ringa hem. Där svarar Mystery man: ”I told you I was here.”
Detta är Chat control 2: en inkräktare med förmåga att befinna sig på flera ställen samtidigt. En skräck.
Debatterna har varit många, paradoxerna än fler, och i början av året verkade kollaps vara nära. Men oroande signaler sipprar från parlamentet. I oktober möts ministerrådet, och jag menar att det är dags att mobilisera. Med regeringens löftessvek och S på ja-sidan vore en pedagogisk gärning om nej-sägande SD och C gitte visa enad front.
Tydlighet och ämnets allvar borde prioriteras före fiendskap, då avsaknaden av storskaliga reaktioner sannolikt bottnar i att Chat control 2 känns abstrakt. Det allomfattande blir gärna osynligt. Tongångarna hade varit annorlunda om statliga kommissarier för fyrtio år sedan placerats vid varje invånares brevlåda för att granska post. Sakens flyende natur utgör dock föga alibi för att tillåta totalitära ingrepp i demokratin.
”How did you get inside my house?”, frågar Fred med luren vid örat. ”You invited me”, replikerar Mystery man, ”it is not my custom to go where I am not wanted.”
Om press inte sätts på beslutsfattarna kan filmsekvensen snart vara vardag och verklighet. Ett digitalt DDT i DDR 2. Det är med århundradets underdrift inte lämpligt och borde aldrig bli lagligt.
