Lann till socialutskottet för uppsträckning
I ett öppet samhälle har alla rätt att diskutera och ifrågasätta lagar. Ingen svensk lag är skriven i sten. Utom abortlagen, uppenbarligen.
En brakentré. Så summerade Kristdemokraterna sin nya sjukvårdsminister Elisabet Lanns mediegenomslag efter hon svimmat på grund av blodsockerfall under en direktsänd pressträff. Och nog har hon fått uppmärksamhet. Frågan är dock om Lann nu får den arbetsro som hon behöver för att ta sig an de utmaningar som ligger på hennes bord.
Som ansvarig minister för sjukvården har hon bland annat att hantera de långa vårdköerna, säkerställa en fungerande primärvård samt en trygg och stabil kompetensförsörjning. Med ett år fram till valet är det ingen lätt uppgift. För Kristdemokraterna, med sjukvården som profilfråga, vill man även visa på handlingskraft i något som mycket väl kan bli en viktig valfråga.
Och som ett brev på posten kallas Lann nu till socialutskottet för uppsträckning. Det är dock inte för att förklara hur hon ämnar hantera de nyss nämnda utmaningarna. Nej, för utskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S), som kallat upp ministern, handlar det om ”tidigare uttalanden och bristfälliga svar i TV4” gällande samvetsfrihet vid abort. I en ledartext från 2015 i den numera nedlagda Kristdemokraten skrev Elisabet Lann nämligen att vårdpersonal borde kunna säga nej till att utföra aborter av samvetsskäl. Att hon idag anser ”att man inte ska kunna vägra att utföra vissa arbetsuppgifter som ingår i ens arbete” hjälper inte. Som Fredrik Lundh Sammeli säger till TV4:
”Aborträtten är inte förhandlingsbar. När en minister tidigare öppnat för samvetsfrihet och nu vacklar i sina svar väcker det oro. Det minsta man kan kräva är ett glasklart besked i riksdagen om att aborträtten aldrig ska ifrågasättas. Vi undrar också vilken signal det är Ulf Kristersson vill skicka till Sveriges kvinnor genom att göra det här valet av minister?”
Men i ett öppet samhälle har alla, i synnerhet folkvalda politiker, rätt att diskutera lagar, omförhandla, ifrågasätta och presentera bättre förslag. Ingen lag i Sverige är skriven i sten. Utom vissa uppenbarligen. De kräver förbehållslös lydnad. Och de får, med Lundh Sammelis ord, aldrig ifrågasättas.
Till saken hör att sjukvårdspersonalens rätt att avstå abortmedverkan av etiska eller religiösa skäl förutsattes redan i såväl abortlagstiftningens förarbeten som i regeringens proposition. Men allt sådant väger uppenbarligen lätt i sammanhanget.
Man undrar vilka signaler det sänder ut om de med avvikande uppfattningar förväntas att kallas till inkvisitionsliknande förhör för att svära trohet till den rätta läran?
En brakentré. Så summerade Kristdemokraterna sin nya sjukvårdsminister Elisabet Lanns mediegenomslag efter hon svimmat på grund av blodsockerfall under en direktsänd pressträff. Och nog har hon fått uppmärksamhet. Frågan är dock om Lann nu får den arbetsro som hon behöver för att ta sig an de utmaningar som ligger på hennes bord.
Som ansvarig minister för sjukvården har hon bland annat att hantera de långa vårdköerna, säkerställa en fungerande primärvård samt en trygg och stabil kompetensförsörjning. Med ett år fram till valet är det ingen lätt uppgift. För Kristdemokraterna, med sjukvården som profilfråga, vill man även visa på handlingskraft i något som mycket väl kan bli en viktig valfråga.
Och som ett brev på posten kallas Lann nu till socialutskottet för uppsträckning. Det är dock inte för att förklara hur hon ämnar hantera de nyss nämnda utmaningarna. Nej, för utskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammeli (S), som kallat upp ministern, handlar det om ”tidigare uttalanden och bristfälliga svar i TV4” gällande samvetsfrihet vid abort. I en ledartext från 2015 i den numera nedlagda Kristdemokraten skrev Elisabet Lann nämligen att vårdpersonal borde kunna säga nej till att utföra aborter av samvetsskäl. Att hon idag anser ”att man inte ska kunna vägra att utföra vissa arbetsuppgifter som ingår i ens arbete” hjälper inte. Som Fredrik Lundh Sammeli säger till TV4:
”Aborträtten är inte förhandlingsbar. När en minister tidigare öppnat för samvetsfrihet och nu vacklar i sina svar väcker det oro. Det minsta man kan kräva är ett glasklart besked i riksdagen om att aborträtten aldrig ska ifrågasättas. Vi undrar också vilken signal det är Ulf Kristersson vill skicka till Sveriges kvinnor genom att göra det här valet av minister?”
Men i ett öppet samhälle har alla, i synnerhet folkvalda politiker, rätt att diskutera lagar, omförhandla, ifrågasätta och presentera bättre förslag. Ingen lag i Sverige är skriven i sten. Utom vissa uppenbarligen. De kräver förbehållslös lydnad. Och de får, med Lundh Sammelis ord, aldrig ifrågasättas.
Till saken hör att sjukvårdspersonalens rätt att avstå abortmedverkan av etiska eller religiösa skäl förutsattes redan i såväl abortlagstiftningens förarbeten som i regeringens proposition. Men allt sådant väger uppenbarligen lätt i sammanhanget.
Man undrar vilka signaler det sänder ut om de med avvikande uppfattningar förväntas att kallas till inkvisitionsliknande förhör för att svära trohet till den rätta läran?
