Meta måste stoppa finansbedragarna
Småsparare lurats på många miljarder dollar genom bedrägliga annonser. Ett problem är att digitala plattformar som Facebook sällan agerar.
Få upplevelser kan jämföras med att ens namn blir kapat av bedragare. Om detta kan jag själv vittna eftersom Facebooks och Instagrams ägare Meta publicerar annonser där jag förekommer och ger fiktiva investeringsråd. Hela saken vore mest skrattretande om det inte vore så att vanliga småsparare dagligen blir lurade.
Min gamle affärspartner Fredrik Lundberg förekommer också i dessa annonser. Där påstås han ha startat en AI-tjänst som kan göra en rik om man investerar 2600 kronor. Även Investors ordförande Jacob Wallenberg har utsatts, liksom riksbankschefen Erik Thedéen med flera.
Bedrägerier är en av världens äldsta brottsformer. Att rida på en persons goda namn för att lura till sig pengar är en klassiker, från 1990-talets Nigeriabrev till dagens AI-skapelser. På ett personligt plan kan jag leva med att förekomma med namn och bild i diverse annonser. De som känner mig vet ju att det inte är jag.
Men det tär i själen när det visar sig att bedragarna i somliga fall lyckas. Svenska Dagbladet har berättat om pensionären Lars som förlorade 100 000 kronor och Financial Times rapporterade nyligen om att småsparare globalt lurats på många miljarder dollar i liknande skojerier.
Ett grundläggande problem är att Facebook, Instagram och andra digitala plattformar sällan agerar. Dessutom är det juridiskt krångligt, då bedragarna kan finnas var som helst i världen och it-jättarna inte har sina huvudkontor i Sverige.
Bolagen är också ytterst svåra att få tag på eftersom de sällan skyltar med tydliga kontaktuppgifter om vart den som blir utnyttjad av bedragare ska vända sig. Investor har fått meddelande om att klippet där Jacob Wallenberg förekommer ska vara borttaget. Risken är dock överhängande att det kommer tillbaka.
Visserligen har både Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten framfört kritik mot Meta, men den blir tandlös om inte lagstiftning finns på plats, och en sådan tar tid. Vid nästa EU-toppmöte borde justitieminister Gunnar Strömmer därför ta upp frågan med sina kollegor och pressa på för ett gemensamt initiativ från EU mot it-jättarna. Det är som nämnts inte bara svenskar som drabbas utan även internationella finansprofiler.
Likt 1800-talets guldrusch finns det stora möjligheter med AI. Tekniken är här för att stanna och kan åstadkomma mycket gott. Men det är något nytt och med ny teknik följer alltid skrupelfria individer som vill tjäna snabba pengar. Under guldruschen blev många lurade och det krävdes en ordningsmakt som stabiliserade situationen.
Idag behöver ordningsmakten göra samma sak, även om bedragarna som gömmer sig på nätet är svårare att klämma åt. Däremot kan man skärpa tonen mot dem som tillhandahåller plattformarna.
Meta har i luddiga kommentarer sagt att man har lagt ned stora summor på att radera falska investeringsråd i exempelvis Whatsapp-grupper. Men fagra ord räcker inte. It-jättarna lyckas – när de vill – ganska väl med att hålla sina tjänster fria från reklam för vapen, porr, droger och annat liknande.
Lägg upp opassande bilder på Meta och de försvinner ögonblickligen, men hur mycket man än anmäler etsar sig bedrägliga annonser fast.
Det borde inte vara omöjligt för Meta att städa undan även falska annonser. Om de hölls ansvariga för fejk-annonserna och hotades av dryga böter skulle de sannolikt snabbt ta fram en konkret handlingsplan och visa resultat.
AI-bedragarna är ett samhällsproblem som måste åtgärdas snabbt. It-jättarna bär ett stort ansvar men de lär inte göra mycket om inte politikerna agerar blåslampa.
Få upplevelser kan jämföras med att ens namn blir kapat av bedragare. Om detta kan jag själv vittna eftersom Facebooks och Instagrams ägare Meta publicerar annonser där jag förekommer och ger fiktiva investeringsråd. Hela saken vore mest skrattretande om det inte vore så att vanliga småsparare dagligen blir lurade.
Min gamle affärspartner Fredrik Lundberg förekommer också i dessa annonser. Där påstås han ha startat en AI-tjänst som kan göra en rik om man investerar 2600 kronor. Även Investors ordförande Jacob Wallenberg har utsatts, liksom riksbankschefen Erik Thedéen med flera.
Bedrägerier är en av världens äldsta brottsformer. Att rida på en persons goda namn för att lura till sig pengar är en klassiker, från 1990-talets Nigeriabrev till dagens AI-skapelser. På ett personligt plan kan jag leva med att förekomma med namn och bild i diverse annonser. De som känner mig vet ju att det inte är jag.
Men det tär i själen när det visar sig att bedragarna i somliga fall lyckas. Svenska Dagbladet har berättat om pensionären Lars som förlorade 100 000 kronor och Financial Times rapporterade nyligen om att småsparare globalt lurats på många miljarder dollar i liknande skojerier.
Ett grundläggande problem är att Facebook, Instagram och andra digitala plattformar sällan agerar. Dessutom är det juridiskt krångligt, då bedragarna kan finnas var som helst i världen och it-jättarna inte har sina huvudkontor i Sverige.
Bolagen är också ytterst svåra att få tag på eftersom de sällan skyltar med tydliga kontaktuppgifter om vart den som blir utnyttjad av bedragare ska vända sig. Investor har fått meddelande om att klippet där Jacob Wallenberg förekommer ska vara borttaget. Risken är dock överhängande att det kommer tillbaka.
Visserligen har både Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten framfört kritik mot Meta, men den blir tandlös om inte lagstiftning finns på plats, och en sådan tar tid. Vid nästa EU-toppmöte borde justitieminister Gunnar Strömmer därför ta upp frågan med sina kollegor och pressa på för ett gemensamt initiativ från EU mot it-jättarna. Det är som nämnts inte bara svenskar som drabbas utan även internationella finansprofiler.
Likt 1800-talets guldrusch finns det stora möjligheter med AI. Tekniken är här för att stanna och kan åstadkomma mycket gott. Men det är något nytt och med ny teknik följer alltid skrupelfria individer som vill tjäna snabba pengar. Under guldruschen blev många lurade och det krävdes en ordningsmakt som stabiliserade situationen.
Idag behöver ordningsmakten göra samma sak, även om bedragarna som gömmer sig på nätet är svårare att klämma åt. Däremot kan man skärpa tonen mot dem som tillhandahåller plattformarna.
Meta har i luddiga kommentarer sagt att man har lagt ned stora summor på att radera falska investeringsråd i exempelvis Whatsapp-grupper. Men fagra ord räcker inte. It-jättarna lyckas – när de vill – ganska väl med att hålla sina tjänster fria från reklam för vapen, porr, droger och annat liknande.
Lägg upp opassande bilder på Meta och de försvinner ögonblickligen, men hur mycket man än anmäler etsar sig bedrägliga annonser fast.
Det borde inte vara omöjligt för Meta att städa undan även falska annonser. Om de hölls ansvariga för fejk-annonserna och hotades av dryga böter skulle de sannolikt snabbt ta fram en konkret handlingsplan och visa resultat.
AI-bedragarna är ett samhällsproblem som måste åtgärdas snabbt. It-jättarna bär ett stort ansvar men de lär inte göra mycket om inte politikerna agerar blåslampa.
