Münchenrapporten avslöjar säkerhetspolitiskt nödläge
Moskva har intensifierat hybridkrigföring i Europa med sabotage, vandalism och cyberattacker. Europa måste snabbt utveckla militär kapacitet.
Munich Security Report 2026 som släpptes i måndags levererar ett obekvämt budskap till Europa: den säkerhetsordning som kontinenten har lutat sig mot i decennier håller på att falla sönder. Rapportens kapitel om Europa beskriver en kontinent som samtidigt pressas av yttre hot och inre osäkerhet, där gamla garantier inte längre kan tas för givna.
Rysslands fortsatta krig mot Ukraina är givetvis grundbulten till rapportens mest drastiska slutsats: Europa befinner sig i en långvarig konfrontation med ett revisionistiskt Ryssland som öppet utmanar gränser, folkrätt och militär balans. Kriget har gjort det smärtsamt tydligt att avskräckning, diplomati och ekonomiskt beroende inte räcker för att förhindra militär aggression.
Rapporten slår fast att Ryssland kan vara redo för ett ”regionalt krig” i Östersjöområdet/Baltikum inom två år efter en möjlig vapenvila i Ukraina, och för ett ”lokalt” krig mot någon av sina grannar inom sex månader (Moldavien är ett sannolikt mål). De första tecknen är redan synliga: Moskva har intensifierat kampanjen av hybridkrigföring i Europa, med sabotage, vandalism, cyberattacker och mordbränder.
Men rapportens kanske mest politiskt laddade analys rör relationen till USA. För första gången på allvar ifrågasätts premissen om ett stabilt och förutsägbart amerikanskt säkerhetsåtagande. Den politiska utvecklingen i Washington under Donald Trump, med inrikes polarisering och återtåg från internationella allianser är djupt oroande. Budskapet är tydligt: Europa kan inte längre bygga sin säkerhet på amerikansk välvilja.
Samtidigt blottlägger rapporten Europas egna svagheter. Splittrad försvarspolitik, långsam upprustning och en fortsatt ovilja att fatta kostsamma beslut riskerar att lämna kontinenten sårbar i ett allt mer brutalt säkerhetsläge. Rapporten kritiserar vad den beskriver som ett europeiskt mönster av reaktiv krishantering snarare än strategiskt ledarskap.
Slutsatsen är skoningslös: Europa måste snabbt utveckla verklig militär kapacitet, stärka den gemensamma försvarsindustrin och acceptera att säkerhet kommer att kräva uppoffringar. Munich Security Report 2026 är mindre en analys än en varningssignal – och frågan är inte längre om Europa bör agera, utan om det redan är för sent att göra det i tid.
Christian Palme var Balkan- och Centraleuropakorrespondent på Dagens Nyheter 1993-1998
