När medielogiken lämnar logiken
För över ett decennium sedan fattade BBC det kloka beslutet att sluta med falsk balans i vetenskapsfrågor, men tyvärr inte SVT.
För över ett decennium sedan fattade BBC det kloka beslutet att sluta med falsk balans i vetenskapsfrågor, men tyvärr inte SVT.
Vem ska man tro på när opinionsundersökningar visar helt olika verkligheter? Är Jimmie Åkesson partiledaren med högst förtroende, som de självrekryterade panelerna hävdar, eller ligger han på tredje plats, vilket är resultatet i samtliga undersökningar baserade på slumpmässiga urval?
När SVT:s Agenda nyligen belyste frågan ramades det in som ett personbråk mellan mig och Demoskops Johan Martinsson. Det är en klassisk mediedramaturgi: två kombattanter med olika åsikter ställs mot varandra i en duell. Men genom att göra det på detta vis tar man alldeles för lätt på frågan. Man faller i fällan för den falska balansen.
Falsk balans uppstår när medier, i sin iver att framstå som neutrala, ger lika mycket utrymme till två sidor trots att den ena företräder en vetenskaplig konsensus och den andra en åsiktsdriven eller metodiskt svag position.
För över ett decennium sedan fattade BBC det kloka beslutet att sluta med falsk balans i vetenskapsfrågor, som till exempel klimatförändringarna. De insåg att det var djupt missvisande att låta en klimatforskare debattera mot en skeptiker utan att förklara för publiken att den ena sidan representerade en överväldigande majoritet av forskarvärlden, medan den andra utgjordes av enstaka tyckare.
Tyvärr agerar SVT nu som om de glömt denna läxa. Genom att ställa vetenskaplig metod mot ovetenskaplig metod utan att själva ta ansvar som nyhetsförmedlare för att ge en rättvisande bild, sviker man publiken. Man förvandlar metodik till tyckande. Även när statsvetare som Henrik Oscarsson medverkar och påpekar att forskningen föredrar slumpmässiga urval, tillåts en dimridå av ”neutralitet” hänga kvar.
Det mest anmärkningsvärda är att SVT själva – precis som SR, TT, TV4, GP och DN – internt har dragit slutsatsen att bara undersökningar baserade på slumpmässiga urval duger för deras nyhetsvärdering. De enda stora drakar som i dag inte följer denna vetenskapliga princip är Svenska Dagbladet och Aftonbladet, som i samarbete med Demoskop har byggt sitt eget undersökningssystem utan vetenskaplig grund.
Johan Martinsson hävdar ofta att de ovetenskapliga undersökningarna varit ”bäst” i de tre senaste riksdagsvalen. Det är en sanning med stora modifikationer. Han glömmer bekvämt de senaste EU-valen, där deras metoder snarare presterade sämst.
Vad vi ser är en tydlig trend: de ovetenskapliga panelerna närmar sig ofta de vetenskapliga resultaten precis i målrakan av en valrörelse, efter att ha gett en radikalt annorlunda bild under de föregående 46 månaderna mellan valen. Vi har aldrig fått en rimlig förklaring till denna märkliga trendförändring.
Det är dags att medierna slutar abdikera från sin granskande roll. Bevisbördan ligger hos dem som förordar ovetenskapliga metoder, inte hos oss som försvarar beprövad forskning. När medielogiken tillåts trumfa den vetenskapliga logiken blir resultatet inte neutralitet – det blir desinformation i objektivitetens namn.
Torbjörn Sjöström är vd för undersökningsföretaget Novus