Oseriös bebis-journalistik
Public service drar bebis-kortet mot stram migration. Läsarnas känslor svallar men de ytliga sensationsreportagen är inte seriösa.
Public service drar bebis-kortet mot stram migration. Läsarnas känslor svallar men de ytliga sensationsreportagen är inte seriösa.
”Åtta månader gamla Emanuel ska utvisas till Iran”, rapporterade Sveriges Radio häromdagen.
Och glömde att berätta omständigheterna, att ge hela bilden.
Den som bara följde de dramatiska korta rapporteringarna från public service, TV4 och kvällstidningarna blev självklart upprörd. Vem vill sända spädbarn med till det kaotiska Iran medan mamma och pappa är kvar i trygga Sverige?
Ska poliser med dragna vapen storma in i vardagsrummet, greppa det gråtande barnet från den jämrande mamman och storma till flygplatsen? Våra hjärnor går så lätt i spinn.
Oro och aggression mot regeringen är en naturlig reaktion för alla som har ett hjärta för det verkar ju helt vansinnigt.
Men så illa är det naturligtvis inte. Och det borde medierna ha varit tydliga med.
Striktare regler i syfte att få ordning på den stora migrationen har ändrat spelplanen. Den som först ansökte om asyl men inte hade asylskäl kunde under en period i stället ansöka om ett arbetstillstånd och stanna den vägen. Det kallades spårbyte.
Emanuels mamma använde sig av den möjligheten och fick stanna tillfälligt för att arbeta och vara mammaledig.
Tidöpartierna valde av ta bort spårbytet, så när mammans tillstånd går ut i höst behöver hon resa hem och ansöka om förlängning. Och eftersom hennes arbetstillstånd i Sverige är temporärt får inte hennes barn något uppehållstillstånd här. Helt rimligt.
Radion upprepade att Emanuel ska utvisas trots att föräldrarna har uppehållstillstånd. Men reportrarna frågade inte Migrationsverket hur det ska gå till, om familjen ska ansöka om ett nytt tillstånd eller om utvisningen verkligen kommer att verkställas.
Inte heller redovisades fakta om att utvisningar för tillfället inte kan genomföras på grund av rådande säkerhetsläge.
Mamman sa till TV4: ”Vi hoppas att gud ska göra något mirakel, kanske ska miraklet hända med hjälp av er som jobbar med media”.
Ja, med svenska medier kan man lätt vrida opinionen via enskilda behjärtansvärda fall och känslostorm. Men snarare är den hjärtlös som vill fortsätta den slappa, kostsamma linjen.
Carolin Dahlman är skribent och bosatt i Sydney