Polisen slapp uppföljning, pojken var mördad
Mohamedfallet reser frågor om gränserna för tjänstefel, skriver Nils Funcke.
På torsdagen gjorde P4 Jönköping ett nytt och häpnadsväckande avslöjande i fallet med den gängmördade pojken Mohamed i Nässjö.
Låt oss ta det från början. Saklighet och likabehandling, hövlighet och professionalism är några av de både vanliga och rimliga kraven vi ställer på våra myndigheter i Sverige. Det ska genomsyra hela organisationen från ansvariga till de enskilda tjänsteman som i praktiken utövar den offentliga makt.
Visst, ibland blir det fel. Ett misstag kan förlåtas, alternativt leda till av en disciplinpåföljd. Men ibland blir det så fel att tjänstemannen gör sig skyldig till tjänstefel. Ett brott som snarare måste sonas än förlåtas.
14-årige Mohamed från Nässjö försvann sommaren 2023 och hittades senare mördad. Polisen i region ÖST:s hantering i samband med Mohameds försvinnande har redan tidigare kritiserats. Samtalen mellan polismän som P4 Jönköping tidigare har avslöjat var respektlösa, ohövliga och oprofessionella. De avfärdade Mohameds mammas oro över att sonen inte hört av sig med att han ”verkar hålla sig undan” och vägrade spåra honom.
Trots att Mohamed inte svarade på ett SMS från Polisen slog de fast att det inte fanns något som tydde på att han var försvunnen eller utsatt för fara. Hanteringen slutade med en anmälan med noteringen ”ej brott” samt att mamman skulle meddelas på polismannens ”bästa somaliska”. Något förhör med mamman med tolkhjälp hölls aldrig.
När allt detta avslöjades och JO inledde en utredning replikerade polisområdeschefen att han var "helt övertygad" om att Polisen följde upp och tog lärdom av hanteringen kring Mohameds försvinnande. Samt att det "alldeles säkert" hade varit uppföljning med de involverade polisanställda.
Men P4 Jönköping kunde på torsdagen avslöja att de tre polisanställda som hanterade bemötandet av Mohameds mamma inte har haft någon uppföljning alls med arbetsgivaren.
Allt detta sammantaget visar inte bara på en bristande respekt för enskilda. Det väcker också frågan när ett agerande eller brist på agerande ska utgöra tjänstefel. Inte minst med tanke på den samlade erfarenhet som Polisen har efter år av gängrekryteringar av ungdomar. Mohamed mördades av Foxtrot-nätverket.
Det är möjligt att åklagaren som lade ned förundersökningen om tjänstefel gjorde en korrekt bedömning, att det enligt gällande bestämmelser inte skulle räcka för åtal och fällande dom för tjänstefel.
Jag menar - mot bakgrund av detta och andra fall - att gränserna för tjänstefel bör ses över. Istället har regeringen påtagligt sänkt gränserna för vad som ska anses utgöra förtal av tjänstemän, deras ”självkänsla” ska skyddas mot kritik.
För att upprätthålla respekten för reglerna för tjänsteutövning och därmed i någon mån återställa förtroendet för Polisen måste turerna i fallet Mohamed avsätta spår. JO kommer sannolikt inte att väcka åtal, men bör inte spara på orden. Sedan väntar vi på besked om disciplinpåföljd för i vart fall den raljerande kommentaren om "bästa somaliska".
På torsdagen gjorde P4 Jönköping ett nytt och häpnadsväckande avslöjande i fallet med den gängmördade pojken Mohamed i Nässjö.
Låt oss ta det från början. Saklighet och likabehandling, hövlighet och professionalism är några av de både vanliga och rimliga kraven vi ställer på våra myndigheter i Sverige. Det ska genomsyra hela organisationen från ansvariga till de enskilda tjänsteman som i praktiken utövar den offentliga makt.
Visst, ibland blir det fel. Ett misstag kan förlåtas, alternativt leda till av en disciplinpåföljd. Men ibland blir det så fel att tjänstemannen gör sig skyldig till tjänstefel. Ett brott som snarare måste sonas än förlåtas.
14-årige Mohamed från Nässjö försvann sommaren 2023 och hittades senare mördad. Polisen i region ÖST:s hantering i samband med Mohameds försvinnande har redan tidigare kritiserats. Samtalen mellan polismän som P4 Jönköping tidigare har avslöjat var respektlösa, ohövliga och oprofessionella. De avfärdade Mohameds mammas oro över att sonen inte hört av sig med att han ”verkar hålla sig undan” och vägrade spåra honom.
Trots att Mohamed inte svarade på ett SMS från Polisen slog de fast att det inte fanns något som tydde på att han var försvunnen eller utsatt för fara. Hanteringen slutade med en anmälan med noteringen ”ej brott” samt att mamman skulle meddelas på polismannens ”bästa somaliska”. Något förhör med mamman med tolkhjälp hölls aldrig.
När allt detta avslöjades och JO inledde en utredning replikerade polisområdeschefen att han var ”helt övertygad” om att Polisen följde upp och tog lärdom av hanteringen kring Mohameds försvinnande. Samt att det ”alldeles säkert” hade varit uppföljning med de involverade polisanställda.
Men P4 Jönköping kunde på torsdagen avslöja att de tre polisanställda som hanterade bemötandet av Mohameds mamma inte har haft någon uppföljning alls med arbetsgivaren.
Allt detta sammantaget visar inte bara på en bristande respekt för enskilda. Det väcker också frågan när ett agerande eller brist på agerande ska utgöra tjänstefel. Inte minst med tanke på den samlade erfarenhet som Polisen har efter år av gängrekryteringar av ungdomar. Mohamed mördades av Foxtrot-nätverket.
Det är möjligt att åklagaren som lade ned förundersökningen om tjänstefel gjorde en korrekt bedömning, att det enligt gällande bestämmelser inte skulle räcka för åtal och fällande dom för tjänstefel.
Jag menar – mot bakgrund av detta och andra fall – att gränserna för tjänstefel bör ses över. Istället har regeringen påtagligt sänkt gränserna för vad som ska anses utgöra förtal av tjänstemän, deras ”självkänsla” ska skyddas mot kritik.
För att upprätthålla respekten för reglerna för tjänsteutövning och därmed i någon mån återställa förtroendet för Polisen måste turerna i fallet Mohamed avsätta spår. JO kommer sannolikt inte att väcka åtal, men bör inte spara på orden. Sedan väntar vi på besked om disciplinpåföljd för i vart fall den raljerande kommentaren om ”bästa somaliska”.
