Rubios paragraf sätter krokben för Trumps Natoexit

Nato nämndes inte alls i Donald Trumps tal till nationen natten till torsdag svensk tid; Europa enbart som ett tänkbart mål för iranska kärnvapenattacker.

Ändå var udden riktad mot europeiska allierade som vägrat rätta in sig i ledet på USA:s sida i kriget mot Iran: ”Bygg upp lite mod i efterhand, ni skulle ha gjort det tidigare, ni skulle ha gjort det med oss”.

Trump uppmanade också Europa att köpa olja från USA i kombination med att på egen hand säkra oljetrafiken i Hormuzsundet: ”Bege er till sundet och bara ta det, skydda det och använd det för egen räkning”.  

Trump sägs också ha hotat med att stoppa vapenleveranserna till Ukraina om engagemanget uteblir. Tydligt är att Europa är tillbaka på presidentens shit list och att det kan gå ut över Nato.

I sitt vredesmod över Europas i Trumps ögon illojala agerande under Irankriget har han återaktiverat sitt hot om att USA ska lämna alliansen. ”Jag kan säga att det är mer än bara en tanke. Jag har aldrig haft någon tilltro till Nato.” 

I samma andetag hånade han särskilt Storbritannien som dröjde för länge med klartecken för USA att använda brittiska flygbaser.

Paradoxalt nog gjorde Trump sina uttalanden i brittiska Telegraph samma dag som han i servila ordalag välkomnade kungaparet Charles och Camilla på statsbesök i USA i slutet av april med ”en underbar” bankett i Vita huset. 

Redan under Trumps första presidentperiod var det stående budskapet att Europa ägnade sig åt friåkning i Nato på USA:s bekostnad – och i sak är det alldeles riktigt.

USA har genom försvarsalliansens 77-åriga existens (den 4 april) svarat för ungefär 70 procent av finansieringen. Det har retat även andra amerikanska administrationer utan att något har hänt. Europas Natoländer har kunnat glida med på en säkerhetspolitisk räkmacka utan att anstränga sig över hövan. 

Den transatlantiska länkens innebörd har varit att USA stått för notan. Egna budgetmedel har Europa, utan att blinka, använt till annat än militärt försvar. Det låg i korten att den bekvämligheten förr eller senare skulle straffa sig.

Under Trump 2.0 har det varit payback time. Vid toppmötet i Haag i juni 2025 tvingades övriga Natoländer anpassa sig till det amerikanska kravet på totalt fem procent i försvarsutgifter: 3,5 till militära kostnader och 1,5 till civilt försvar, till exempel till infrastruktur för att kunna förflytta förband i Europa. 

USA har också överlämnat befälet för Natos regionala högkvarter i Norfolk i Virginia – där Sverige ingår – och Neapel till Storbritannien respektive Italien. Det tredje kommandot leds av Tyskland och Polen gemensamt. Posten som Natos högste militäre befälhavare stannar hos en amerikansk general.

Ett tag tycktes Trump nöjd med den ordningen, men Irankriget har rivit upp det gamla Natosåret. Utspelen om att USA alltid har kommit till Europas undsättning utan att få något tillbaka har nu duggat tätt. Det var mest en tidsfråga innan utträdeskortet skulle ligga på bordet.

Haken med det nygamla Natohotet för Trumps del är att framsynta kongressledamöter agerade preventivt när det stod klart att han kunde återta makten. Resultatet blev en särskild utträdesparagraf angående Nato i försvarsbudgeten, National Defense Authorization Act for Fiscal Year 2024.

Under avsnittet om internationella relationer punkt H, Om utträde ur Nato, stipuleras att USA enbart kan lämna alliansen om två tredjedelar av senaten ger sitt godkännande, vilket kräver 67 av 100 röster. För närvarande har Republikanerna 53 ledamöter mot 47 för Demokraterna, vilket alltså inte alls räcker. 

En av dem som drev på införandet av paragrafen i december 2023 var den dåvarande senatorn Marco Rubio, numera Trumps utrikesminister och nationelle säkerhetsrådgivare. På X skrev han att ”ingen amerikansk president ska kunna dra sig ur Nato utan senatens godkännande. Tacksam för att mina kollegor i kongressen antog förslaget”.

Nu är det just det initiativet från Rubios sida som kan sätta krokben för Trumps tankar om en Natoexit. Att Rubio numera har samma uppfattning som chefen saknar betydelse.

Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD, och numera fri skribent