Så friserade DN verkligheten om fyraårige Raif
DN:s ledarsida gjorde fyraårige Raif till affischpojke för bilden av en brutal migrationspolitik. Men tystnade när narrativet inte stämde med verkligheten.
DN:s ledarsida gjorde fyraårige Raif till affischpojke för bilden av en brutal migrationspolitik. Men tystnade när narrativet inte stämde med verkligheten.
DN har i återkommande ledartexter refererat till Raif, 4 år, som de menar utvisas ensam, utan sina föräldrar. Lisa Magnusson skrev att utvisningen av honom ”tar pris i groteskhet”. Hon menade att han utvisas ensam trots att ”han är 4 år och har autism, går fortfarande i blöja och kan inte prata”.
Max Hjelm följde upp några dagar senare. Han använde Raif som exempel och skrev att ”Sverige i enlighet med våra nya lagar utvisar autistiska 4-åringar utan sina föräldrar”.
De båda ledarskribenterna hänvisade till ett reportage i Sydsvenskan den 24 januari. Men av den artikeln framgår inte att Raif skulle skickas iväg ensam. Det finns heller inget som tyder på att Migrationsverket hade för avsikt att göra det.
Vad som däremot framgår är att Raif reste tillsammans med sin pappa till Bosnien – ett tryggt och säkert land – för att ordna de handlingar som krävdes för att kunna ansöka om uppehållstillstånd från utlandet. Migrationsverkets beslut innebar att pojken saknade rätt att vistas i Sverige under handläggningstiden, inte att han skulle avvisas utan vårdnadshavare.
Den byråkratiska omvägen innebär visserligen påfrestningar. Under väntetiden på några månader skulle pappan och sonen vistas utanför Sverige. Sonen skulle bland annat behöva avstå från kompisarna i förskolan och övriga familjemedlemmar skulle vara kvar i Sverige. Men huruvida detta ”tar pris i groteskhet” kan diskuteras.
Några veckor senare ändrades dessutom förutsättningarna. Migrationsverket beslutade att bevilja Raif ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på 13 månader. Den planerade utlandsvistelsen behövde därmed aldrig fullföljas.
Trots detta kom fallet att spela en central roll i Dagens Nyheters argumentation om den svenska migrationspolitikens påstådda brutalitet. Raif användes som ett varnande exempel på hur svårt utsatta barn, enligt tidningens ledarsida, drivs ut ur landet ensamma.
Den bilden saknade stöd i det reportage som åberopades. Utvecklingen gick dessutom i motsatt riktning. Någon ensam utvisning blev aldrig aktuell.
Ingen av de nämnda ledarskribenterna har därefter återkommit för att redogöra för hur ärendet faktiskt slutade, eller att deras texter om regeringens inhumana migrationspolitik inte var applicerbara på fallet Raif.
DN:s ledarsida gjorde Raif till affischpojke för en påstått brutal politik. När verkligheten visade något annat blev det tyst.