Det fina med programmet 30 minuter är känslan av kammarspel. Högsta dramatik, viktiga frågor, två kontrahenter. Lager skalas av, tjatas loss, rycks åt sidan tills sanningen om politiken är blottad. Alla gillar inte upplägget. En del tittare tycker att 30 minuter är teatraliskt. Jag är ett stort fan. Men det är uppenbart att man inte kan sätta in vem som helst i formatet. 

Statsminister Ulf Kristersson är knappast vem som helst. Eller också är det just det han vill vara. Hedersknyffeln som artigt sätter sig i ens vardagsrum och avdramatiserar vilka stridsfrågor som helst tills man tror att man tittar på Go’kväll (om det inte vore nedlagt).

Inget rubbade moderatledaren, oavsett vad programledare Anders Holmberg konfronterade honom med på torsdagskvällen. Tonårsutvisningarna? Upphävandet av permanenta uppehållstillstånd? Den uteblivna energiuppgörelsen? Tre frågor som hotar Tidö-regeringen på olika sätt. ”Vår politik går åt rätt håll” var Ulf Kristerssons svar på allt. Jämnt, stillsamt, lågaffektivt. Riktigt dålig tv.

Och det var förstås statsministerns avsikt. När han konfronterades med sina egna ”politiska strateger”, som enligt KD-ledaren Ebba Busch tycker att regeringen tjänar på att hålla liv i kärnkraftsfrågan fram till valet, då brände det till. Det vill säga, Kristersson fick en strimma rimfrost i tomteskägget.

Självklart tjänar regeringen på att hålla liv i kärnkraftsfrågan. Att gå med på mer havsbaserad vindkraft i en energiöverenskommelse skulle grumla konfliktlinjen med Miljöpartiet. Men det kan han inte säga.

Naturligtvis är det strategiskt – Jimmie Åkesson har sagt det rakt ut – att låta permanenta uppehållstillstånd bli en valfråga. Då blir det tydligare match mot Socialdemokraterna. Och det kan Ulf Kristersson inte heller säga.

Så när man lyssnade på statsministern försvann dessa macchiavelliska motiv i ett moln av mys. Precis som det blev lite lagom suddigt att man måste ”titta på” frågan om tonårsutvisningarna. Den senaste veckans tumult visar att det är känsligt för väljarna.

Efter valet kommer kompromissmaskineriet gå igång och ”lösa ut” varenda en av ovan nämnda stridsfrågor, oavsett vem som vinner.

Men till dess får vi stå ut med att partiledarna mörkar sina knep. Det är tur att de är olika. Sju partiledare och två språkrör som är lika mysiga som Ulf Kristersson hade vi inte orkat med. 

Cecilia Garme

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Därefter 149kr per månad

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill

Få 6 månaders obegränsad läsning – för bara 79kr

Därefter 169kr per månad

Obegränsad tillgång till allt innehåll på fokus.se och i appen
Nyhetsbrev varje vecka
Avsluta när du vill