Sverige ligger i digitalt krig
Var och varannan vecka ligger svenska myndigheters hemsidor nere. Är det bara teknikstrul eller pågår det ett krig rakt under våra näsor?
Om belastningsattackerna som drabbade SVT under förra veckan sa Ulf Kristersson till TV4: "Sverige är under attack". Även Riksdagen och Arbetsförmedlingen drabbades.
Måns Jonasson, expert på Internetstiftelsen, vill inte spekulera i vem som ligger bakom, och vad de ville åstadkomma: ”Syftet kan vara antingen att ställa till oordning eller testa Sveriges beredskap, men det är helt omöjligt att veta.”
Även om samhället inte stannar för att SVT play ligger nere en ganska varm junidag, så kan ett avbrott koordinerat med påverkanskampanjer vid en känsligare tidpunkt få stora konsekvenser, inte bara för invånarnas säkerhet, utan också för förtroendet för staten och dess förmåga att hantera en allvarlig situation.
2007 utsattes Estland för en massiv cyberattack som slog mot statliga myndigheters hemsidor, medier, polis och nationella nödnummer. Efter händelsen - ibland kallad det första cyberkriget - utvecklade landet världsledande defensiva och offensiva cyberförmågor. I Tallinn ligger sedan 2008 NATO Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence (CCDCOE) med syfte att stärka samarbetet och fördjupa kompetensen hos medlemsländerna.
2014 kom man i NATO överens om att ett cyberangrepp kan trigga Artikel 5: en attack mot en NATO-medlem är en attack mot alla. 2016 lades cyberrymden till som egen domän vid sidan av luft, mark och hav.
I Sveriges nationella strategi för cybersäkerhet 2025–2029, från 3 april 2025, står att statliga aktörer kan använda cyberangrepp för att utnyttja sårbarheter och uppnå sina politiska mål, och att gränsen mellan statliga, kriminella och andra grupperingar är svår att dra.
Eftersom det är svårt att åka fast för cyberangrepp, innebär det liten risk och potentiellt mycket hög verkan till relativt låg kostnad. Framsteg inom AI och kvantdatorer väntas sänka tröskeln för antagonister att angripa ytterligare, vilket kan leda till fler angrepp, men också till bättre möjligheter att stärka det egna försvaret.
För att öka motståndskraften efter angreppet i Estland 2007 skapades en volontärstyrka med experter från den privata sektorn som vid händelse av kris eller krig arbetar tillsammans under ett enhetligt militärt kommando.
För privatpersoner i Sverige är rådet att ta sin digitala hygien på allvar: använd långa lösenord, uppdatera enheter så fort som möjligt, spara viktiga dokument på fler ställen – som externa hårddiskar eller molntjänster – och inte klicka på länkar från okända avsändare.
”Den nya cybersäkerhetslagen kommer att bidra till att ytterligare höja förmågan på cybersäkerhetsområdet,” sa Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, efter att regeringen 12 juni beslutat om en lagremiss med förslag om en ny lag för att genomföra NIS-2-direktivet.
Ett lågintensivt krig pågår, och fortsättning lär följa.
Noa Jakubowski arbetar med marknadsföring, ljud- och videoproduktion samt marknadsanalys.
Om belastningsattackerna som drabbade SVT under förra veckan sa Ulf Kristersson till TV4: ”Sverige är under attack”. Även Riksdagen och Arbetsförmedlingen drabbades.
Måns Jonasson, expert på Internetstiftelsen, vill inte spekulera i vem som ligger bakom, och vad de ville åstadkomma: ”Syftet kan vara antingen att ställa till oordning eller testa Sveriges beredskap, men det är helt omöjligt att veta.”
Även om samhället inte stannar för att SVT play ligger nere en ganska varm junidag, så kan ett avbrott koordinerat med påverkanskampanjer vid en känsligare tidpunkt få stora konsekvenser, inte bara för invånarnas säkerhet, utan också för förtroendet för staten och dess förmåga att hantera en allvarlig situation.
2007 utsattes Estland för en massiv cyberattack som slog mot statliga myndigheters hemsidor, medier, polis och nationella nödnummer. Efter händelsen – ibland kallad det första cyberkriget – utvecklade landet världsledande defensiva och offensiva cyberförmågor. I Tallinn ligger sedan 2008 NATO Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence (CCDCOE) med syfte att stärka samarbetet och fördjupa kompetensen hos medlemsländerna.
2014 kom man i NATO överens om att ett cyberangrepp kan trigga Artikel 5: en attack mot en NATO-medlem är en attack mot alla. 2016 lades cyberrymden till som egen domän vid sidan av luft, mark och hav.
I Sveriges nationella strategi för cybersäkerhet 2025–2029, från 3 april 2025, står att statliga aktörer kan använda cyberangrepp för att utnyttja sårbarheter och uppnå sina politiska mål, och att gränsen mellan statliga, kriminella och andra grupperingar är svår att dra.
Eftersom det är svårt att åka fast för cyberangrepp, innebär det liten risk och potentiellt mycket hög verkan till relativt låg kostnad. Framsteg inom AI och kvantdatorer väntas sänka tröskeln för antagonister att angripa ytterligare, vilket kan leda till fler angrepp, men också till bättre möjligheter att stärka det egna försvaret.
För att öka motståndskraften efter angreppet i Estland 2007 skapades en volontärstyrka med experter från den privata sektorn som vid händelse av kris eller krig arbetar tillsammans under ett enhetligt militärt kommando.
För privatpersoner i Sverige är rådet att ta sin digitala hygien på allvar: använd långa lösenord, uppdatera enheter så fort som möjligt, spara viktiga dokument på fler ställen – som externa hårddiskar eller molntjänster – och inte klicka på länkar från okända avsändare.
”Den nya cybersäkerhetslagen kommer att bidra till att ytterligare höja förmågan på cybersäkerhetsområdet,” sa Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, efter att regeringen 12 juni beslutat om en lagremiss med förslag om en ny lag för att genomföra NIS-2-direktivet.
Ett lågintensivt krig pågår, och fortsättning lär följa.
Noa Jakubowski arbetar med marknadsföring, ljud- och videoproduktion samt marknadsanalys.
