Tio års fängelse yrkas för Ian Lundin
Rättegången mot Ian Lundin och Alex Schneiter inleddes i september 2023 efter drygt tio års förundersökning. Nu är den inne på slutvarvet.
Rättegången mot Ian Lundin och Alex Schneiter inleddes i september 2023 efter drygt tio års förundersökning. Nu är den inne på slutvarvet.
Tio års fängelse yrkar åklagare Henrik Attorps på i målet mot Ian Lundin. Dennes medåtalade Alex Schneiter bör dömas till sex år. Rubriceringen: Medhjälp till grovt folkrättsbrott.
Den i svenska medier sorgligt försummade rättegången mot Ian Lundin och Alex Schneiter inleddes i september 2023 efter drygt tio års förundersökning. Nu är den inne på slutvarvet, men domen lär vi få vänta på.
En snabb resumé: När oljebolaget Lundin Oil letade efter olja i södra Sudan kring millennieskiftet pågick ett inbördeskrig i landet. En rebellrörelse vid namn SPLA bekämpade regeringsarmén med den uttalade avsikten att skapa ett nytt, sekulärt och demokratiskt Sudan. De civila fick utstå ett fruktansvärt lidande.
Att under dessa förhållande leta efter olja i ett område stort som Småland utan vägar, i intensiv hetta eller hällande regn var ett projekt som tilltalade det lilla svenska oljebolaget. ”No guts, no glory”, sa grundaren Adolf Lundin. Det var hans son Ian som fick i uppdrag att hitta oljan.
Lundin Oil blev ohjälpligt indraget i inbördeskriget. Den islamistiska regeringen i huvudstaden Khartoum gav bolaget möjlighet att verka, och därmed kom Lundin att betraktas som sammankopplad med sagda islamister. Rebellerna SPLA sökte allierade där de kunde finna dem, och en grupp som växte fram som en betydelsefull stödtrupp var alla utländska kristna hjälporganisationer som ville sprida evangeliet i södra Sudan.
När SPLA erövrade ett område bjöds kristna organisationer in för att bedriva mission, vilket var en unik möjlighet utan motstycke i ett muslimskt land som Sudan. De kristna grupperna förenades i sin strävan att stärka SPLA och bekämpa Khartoumregeringen och på så vis vidga sina möjligheter att agera. Lundin Oil pekades ut som en huvudfiende, och kring millennieskiftet började anklagelser formuleras. Dessa handlade om att Lundin Oil genom att bygga vägar i området gjorde det möjligt för Khartoumregeringen att begå folkrättsbrott mot de civila i området.
Det handlade specifikt om en väg, cirka sju mil lång. Jag gjorde ett tevereportage om den, det visades i SVT:s Agenda 2001. Det har visats om och om igen i rättssalen, av både åklagare och försvarare.
Det åklagaren konsekvent har undvikit att nämna är att samma väg räddade livet på drygt 10 000 människor som flydde undan massakrer år 2013. Om detta har jag utförligt berättat i min bok ”Lundin Oil och sanningen om södra Sudan”. Återstår att se om rättens ledamöter tar hänsyn till det. Om de ens har läst boken.
Bengt G Nilsson är journalist och författare.