USA på randen av inbördeskrig
Delade meningar om demokratins kollaps men utvecklingen går i full fart åt fel håll.
Våldsamma gatuprotester som möts med gummikulor, massarresteringar och utegångsförbud har satt fokus på Los Angeles. Särskilt som president Trump ser ut att vilja eskalera konflikten med hjälp av militärinsatser och giftig retorik. Hos kritiker finns farhågor om att presidenten ska ta händelserna som en förevändning för att styra landet i en mer auktoritär riktning, och det hörs även olycksbådande profetior om att USA kanske står på tröskeln till ett nytt inbördeskrig. Men ligger det verkligen något i detta?
Det är 160 år sedan det amerikanska inbördeskriget tog slut, men på senare tid har rädslan för ännu en blodig tragedi börjat spöka i många amerikaners huvuden. Något som kanske inte är så konstigt med tanke på den tilltagande politiska polariseringen som tar sig uttryck i bland annat en kortslutning av det politiska samtalet, systematisk desinformation, svårigheterna för republikaner och demokrater att kompromissa med varandra, växande radikalisering och ökande politiskt våld.
Ungefär som under den akuta politiska krisen i 1850-talets USA finns även i dag olyckskorpar som varnar för att landet är på väg mot avgrunden, såsom statsvetaren Barbara F. Walter, författare till boken ”How civil wars start” (2022). Och en betydande del av den amerikanska allmänheten verkar dela farhågorna: i exempelvis en YouGov-undersökning från 2022 svarade 37 procent av de tillfrågade att ett nytt amerikanskt inbördeskrig är ”somewhat likely” inom det närmaste årtiondet, även om de sinsemellan hade väldigt olika uppfattningar om hur ett sådant scenario skulle se ut.
Oron för ett inbördeskrig verkar eskalera på vissa håll under Trumps andra presidentperiod. Det är dock mycket osannolikt att USA skulle tvingas uppleva ett nytt krig likt det mellan nord och syd på 1860-talet, med stora arméer, frontlinjer och strider om kontrollen över geografiska områden. Och även om motsättningarna om vilken riktning landet ska ta verkar bli alltmer oförsonliga har man – i alla fall ännu – inte sett den typ av massiva politiska och militära mobilisering som sydstaterna åstadkom på tröskeln till inbördeskriget 1861. Det finns inte heller samma geografiska uppdelning mellan dagens kontrahenter som det gjorde då.
Med detta sagt verkar den politiska utvecklingen i dagens USA hur som helst gå i full fart åt fel håll, mot en mörkare period, då risken är stor för attentat, sporadiska våldsutbrott, radikala rörelser, ett auktoritärt samhällsklimat och kanske rent av terrorism, vilket skulle kunna utnyttjas av makthavare för att försöka urholka demokratin ytterligare.
En av ljuspunkterna är att en majoritet av amerikanerna fortfarande tror på de demokratiska lösningarnas kraft, men vägen är tyvärr lång och mödosam för den som vill minska den förlamande tudelningen av politiken. Bland annat måste skadeskjutna politiska normer och samhällsinstitutioner då repareras, men den största utmaningen vore förmodligen att motverka den störtflod av politisk desinformation och konspirationsteorier som påverkar många amerikaners verklighetsbild.
Våldsamma gatuprotester som möts med gummikulor, massarresteringar och utegångsförbud har satt fokus på Los Angeles. Särskilt som president Trump ser ut att vilja eskalera konflikten med hjälp av militärinsatser och giftig retorik. Hos kritiker finns farhågor om att presidenten ska ta händelserna som en förevändning för att styra landet i en mer auktoritär riktning, och det hörs även olycksbådande profetior om att USA kanske står på tröskeln till ett nytt inbördeskrig. Men ligger det verkligen något i detta?
Det är 160 år sedan det amerikanska inbördeskriget tog slut, men på senare tid har rädslan för ännu en blodig tragedi börjat spöka i många amerikaners huvuden. Något som kanske inte är så konstigt med tanke på den tilltagande politiska polariseringen som tar sig uttryck i bland annat en kortslutning av det politiska samtalet, systematisk desinformation, svårigheterna för republikaner och demokrater att kompromissa med varandra, växande radikalisering och ökande politiskt våld.
Ungefär som under den akuta politiska krisen i 1850-talets USA finns även i dag olyckskorpar som varnar för att landet är på väg mot avgrunden, såsom statsvetaren Barbara F. Walter, författare till boken ”How civil wars start” (2022). Och en betydande del av den amerikanska allmänheten verkar dela farhågorna: i exempelvis en YouGov-undersökning från 2022 svarade 37 procent av de tillfrågade att ett nytt amerikanskt inbördeskrig är ”somewhat likely” inom det närmaste årtiondet, även om de sinsemellan hade väldigt olika uppfattningar om hur ett sådant scenario skulle se ut.
Oron för ett inbördeskrig verkar eskalera på vissa håll under Trumps andra presidentperiod. Det är dock mycket osannolikt att USA skulle tvingas uppleva ett nytt krig likt det mellan nord och syd på 1860-talet, med stora arméer, frontlinjer och strider om kontrollen över geografiska områden. Och även om motsättningarna om vilken riktning landet ska ta verkar bli alltmer oförsonliga har man – i alla fall ännu – inte sett den typ av massiva politiska och militära mobilisering som sydstaterna åstadkom på tröskeln till inbördeskriget 1861. Det finns inte heller samma geografiska uppdelning mellan dagens kontrahenter som det gjorde då.
Med detta sagt verkar den politiska utvecklingen i dagens USA hur som helst gå i full fart åt fel håll, mot en mörkare period, då risken är stor för attentat, sporadiska våldsutbrott, radikala rörelser, ett auktoritärt samhällsklimat och kanske rent av terrorism, vilket skulle kunna utnyttjas av makthavare för att försöka urholka demokratin ytterligare.
En av ljuspunkterna är att en majoritet av amerikanerna fortfarande tror på de demokratiska lösningarnas kraft, men vägen är tyvärr lång och mödosam för den som vill minska den förlamande tudelningen av politiken. Bland annat måste skadeskjutna politiska normer och samhällsinstitutioner då repareras, men den största utmaningen vore förmodligen att motverka den störtflod av politisk desinformation och konspirationsteorier som påverkar många amerikaners verklighetsbild.
