Vänsterns förlorade humor

Det fanns en tid när de roligaste komikerna alltid hade vänsterlutning – Hasse & Tage, Galenskaparna, Killinggänget (i alla fall Schyffert och Lokko). Det var egentligen inte särskilt märkligt, för 20–30 år sedan var det väldigt svårt att hitta någon komiker med uttalade högeråsikter, faktum är att det var svårt att hitta någon som var öppet höger i kulturvärlden överhuvudtaget.

Wille Craaford är undantaget som bekräftar regeln, för att använda ett helt obegripligt talesätt. Under ganska många år var det helt enkelt inte opportunt att blotta en högerlutning – popvänstern regerade på alla områden. Och visst var vänsterkomikerna ofta hysteriskt roliga.

Jag kom att tänka på det där häromdagen när TV4 rapporterade att Socialdemokraterna lite i smyg finansierat ett antal sociala medier-konton med S-propaganda. Bland annat handlar det om satirsidorna Samtidigt i Sverige och Jävla uland och jag sökte mig dit för att bli lite road.

Men ack vilken plåga – så olidligt tråkigt.

Kanske borde jag i stället fokusera på det sanslösa hyckleri som sossarna gör sig skyldiga till när de ondgör sig över hemligt SD-finansierade sociala medier-konton – ”trollkonton” – men samtidigt driver likadana sidor genom sitt eget mediebolag AiP Media. Men det där hyckleriet är ju inget nytt, det är precis den sortens skenheliga socialdemokrati vi fått vänja oss vid på senare år.

Nej, det som främst gjorde mig nedslagen var nivån på innehållet – kan meme-skapandet möjligtvis vara outsourcat till Veteranpoolen? Tanken med sidan är att vara lite edgy, lite vass, men det går sådär.

Nu ska jag inte redogöra för satiren jag möttes av – den gör sig inte bättre återberättad – men jag kan väl säga att jag kände mig mer fnissig senast jag skurade toaletten. Jag noterar dock att ett av memesen insinuerar att Moderaterna är syltryggar, vilket är kul mest med tanke på att det var den moderate sluggern Hanif Bali som gav det gamla avsomnade pejorativet ett uppsving. Det hela andas högstadium – den där stackarn som inte är så poppis kopierar tuffingarnas manér och hoppas att den egna populariteten därmed ska öka.

Självklart är humor subjektivt och det finns säkerligen någon som tycker att syltburks-memen är storartad och egensinnig humor. Kanske är det också lite hårdraget att sänka all vänsterhumor baserat på några misslyckad FB-sidor, men nog funderar man ändå – har vänstern förlorat humorn?

Man kan i alla fall konstatera att det i dag inte råder någon brist på komiker med högerlutning. Även om det inte är lika viktigt inom högern att sätta etikett på sig själv, så finns väldigt många komiker som gärna skämtar om vänsterns skitnödighet – Jonathan Unge, Fredrik Andersson, Aron Flam, för att nämna några. Allt som oftast är det också väldigt roligt. Det var längesedan vänsterhumor var lika rolig.

Vad har hänt egentligen?

Humor handlar ofta om att gå lite över gränsen och utmana trötta föreställningar. När vänstern har gått från att vara de som bryter tabun – tänk Carl-Johan de Geers ”Skända flaggan” – till att vara hyperkänslig för allt som inte passar sig, ja då är de inte längre roliga. Den politiska humorn reduceras till skämt om överenskomna ämnen som SD, rasism och giriga miljonärer, vilket gör allt förutsägbart och tråkigt. I stället blir det väldigt tacksamt att driva med de här förutsägbara och lättkränkta tråkmånsarna – högern är inte tillnärmelsevis lika lättkränkt som vänstern.

Men är det ett nytt skifte på gång månne? Under SD:s landsdagar rörde komikern Viktor Klemming upp en storm av upprördhet efter skämt om stora tuttar, kvinnlig rösträtt och Jimmie Åkessons pungkulor. Är möjligtvis högern på väg att bli lite känslig? Och innebär det i så fall att vänstern återigen kommer att bli rolig? Man kan alltid hoppas, vänsterkomiker har lyckats förr.

Erik Andersson är journalist och litteraturvetare.