Varför vill Svensk Scenkonst mörka kanon-stödet?
Lögn, förbannad lögn och statistik. Svensk Scenkonst trixar med siffrorna om våra attityder till kulturen. Fler vill ha en kanon än ökade kulturanslag.
Toppbild: TT
Branschorganisationen Svensk Scenkonst har i rapporten Framtidens kulturkonsumtion 2025 kartlagt svenskarnas attityder till kulturlivet genom att intervjua 1 000 personer mellan 16 och 70 år.
När resultaten presenteras i ett pressmeddelande redovisas att 40 procent av svenskarna anser att det offentliga stödet till kulturen ska öka och att endast 24 procent är positiva till en nationell kulturkanon.
Synar man siffrorna närmare i rapporten framträder emellertid en annan bild. För att visa det relativt stora stödet till ökat stöd för kulturen har man slagit ihop de 16 procent som svarar att de vill öka stödet "mycket" och de 24 procent som vill öka det "lite".
Men man räknar inte på samma vis när det kommer till frågan om kanon. De 8 procent som gillar kanon i "väldigt stor" och de 16 procent som "ganska stor" utsträckning gör det, räknas samman till 24 procent. Fast de 17 procent som i "ganska liten" utsträckning vill ha en kanon får inte vara med, trots att de faktiskt inte är emot den.
Om så vore fallet är det i stället 41 procent som stödjer en svensk kulturkanon, alltså fler än som vi öka stödet till kulturlivet. Och skulle man räkna på samma vis och utesluta de som bara vill öka stödet "lite", så vill endast 16 procent av svenskarna öka den offentliga finansieringen av kulturlivet.
På samma vis kan man konstatera att endast 15 procent är helt negativa till en kanon, medan 18 procent vill minska det offentliga stödet till kulturen.
Man kan undra om det är Svensk Scenkonst som gärna vill ha mer pengar av skattebetalarna och helst slipper en nationell kanon. Kanske skulle svenskarna vilja stödja kulturlivet i större utsträckning om det uppfattades som relevant för fler av dem.
Toppbild. Historikern Lars Trägårdh leder på regeringens uppdrag arbetet med att ta fram en nationell kulturkanon för Sverige. Foto: TT
***
Branschorganisationen Svensk Scenkonst har i rapporten Framtidens kulturkonsumtion 2025 kartlagt svenskarnas attityder till kulturlivet genom att intervjua 1 000 personer mellan 16 och 70 år.
När resultaten presenteras i ett pressmeddelande redovisas att 40 procent av svenskarna anser att det offentliga stödet till kulturen ska öka och att endast 24 procent är positiva till en nationell kulturkanon.
Synar man siffrorna närmare i rapporten framträder emellertid en annan bild. För att visa det relativt stora stödet till ökat stöd för kulturen har man slagit ihop de 16 procent som svarar att de vill öka stödet ”mycket” och de 24 procent som vill öka det ”lite”.
Men man räknar inte på samma vis när det kommer till frågan om kanon. De 8 procent som gillar kanon i ”väldigt stor” och de 16 procent som ”ganska stor” utsträckning gör det, räknas samman till 24 procent. Fast de 17 procent som i ”ganska liten” utsträckning vill ha en kanon får inte vara med, trots att de faktiskt inte är emot den.
Om så vore fallet är det i stället 41 procent som stödjer en svensk kulturkanon, alltså fler än som vi öka stödet till kulturlivet. Och skulle man räkna på samma vis och utesluta de som bara vill öka stödet ”lite”, så vill endast 16 procent av svenskarna öka den offentliga finansieringen av kulturlivet.
På samma vis kan man konstatera att endast 15 procent är helt negativa till en kanon, medan 18 procent vill minska det offentliga stödet till kulturen.
Man kan undra om det är Svensk Scenkonst som gärna vill ha mer pengar av skattebetalarna och helst slipper en nationell kanon. Kanske skulle svenskarna vilja stödja kulturlivet i större utsträckning om det uppfattades som relevant för fler av dem.
Toppbild. Historikern Lars Trägårdh leder på regeringens uppdrag arbetet med att ta fram en nationell kulturkanon för Sverige. Foto: TT
***