En finsk allians?

Text: anna ritter

Pipröken ligger tät på Finska klubben i Helsingfors. Äldre gentlemän i kostym dricker kaffe och läser tidningar under porträtten av manliga potentater. Här tar ledaren för Samlingspartiet, svenska moderaternas motsvarighet, Jyrki Katainen emot. Välkammad och prydlig i ljusrosa skjorta och mörkblå blazer. Utmanaren och ledaren för Finlands tredje största parti talar lågmält om att han vill reformera socialförsäkringssystemet och sänka inkomstskatten, men också höja sjuksköterskornas löner och införa arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar. De senaste opinionsmätningarna visar att partiet flåsar Socialdemokraterna i nacken, samtidigt som Centerpartiets ledning ökar. En finsk borgerlig regering kan alltså bli möjlig, men en allians av svenskt snitt vill Jyrki Katainen inte tala om. Inte här och nu i alla fall.

– Vi har olika politiska kulturer. Vi kan tänka oss ett regeringssamarbete med både socialdemokrater och centerpartister, säger han.

Med svenska glasögon är det svårt att förstå varför inte de borgerliga partierna går ihop i en allians, med tanke på att riksdagen haft en borgerlig majoritet i åratal. Ändå har Finland inte haft en borgerlig regering sedan början av 90-talet, då under ledning av centerpartisten Esko Aho. En del av förklaringen är de starka minnena från de svåra åren med ekonomisk kris, hög arbetslöshet och impopulär åtstramningspolitik.

Krisen hängde delvis samman med Sovjetunionens kollaps 1991, eftersom Finlands bilaterala handelsavtal med den stora grannen i öst då också kollapsade. Handeln med Sovjet utgjorde minst tjugo procent av Finlands ekonomi, och försvann mer eller mindre över en natt. Läget förvärrades ytterligare av en inhemsk bankkris.
Inom Centern finns också en stark skepsis mot det konservativa Samlingspartiet, vars antikommunism länge sågs som ett hot mot den finska utrikespolitiken. Under sovjettiden ville Finland inte gärna reta sin stora granne.
Socialdemokraterna har också framgångsrikt spelat ut de borgerliga partierna mot varandra.

– Centerpartiet kommer alltid att förråda oss, lyder ett talesätt inom mitt parti, säger Pertti Salolainen, som i år gör politisk comeback inom Samlingspartiet.

Men en finsk borgerlig allians finns på agendan i vissa politiska kretsar. I Bryssel, på säkert avstånd från hemmaplan, har borgerliga politiker uppmanat till samarbete. EU-parlamentarikern Alexander Stubb från Samlingspartiet kom i januari med det kontroversiella förslaget att slå ihop de två stora borgerliga partierna. Hans EU-kollega, centerpartisten och tidigare statsministern Anneli Jäätteenmäki, har efterlyst en fyrpartiplattform med de två övriga borgerliga partierna: Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna. Samtidigt utvärderar finländska borgerliga partier sannolikt kontinuerligt alliansen i grannlandet Sverige. Jyrki Katainen är vän med familjen Reinfeldt och besökte dem i villan i Täby för ett par veckor sedan. Men när endast dagar återstår till riksdagsvalet på söndag är temperaturen fortfarande förvånansvärt låg.

– I Finland finns det en stark rädsla för motsättningar. Politikerna vill inte skrämma folk med höger-vänster-retorik eller utrikespolitiska utspel. Alla är noga med att hålla sig väl med motståndarna, säger forskaren Hanna Ojanen vid Utrikespolitiska institutet.

Dagens brist på tydliga politiska alternativ är också en viktig förklaring till väljarnas ointresse och det historiskt låga valdeltagandet.
Samtidigt går det bra för Finland just nu. De senaste årens starka tillväxt och låga inflation har lett till en välfylld statskassa. Skattesänkningar förespråkas av partier från höger till vänster i landet som redan har lägst skattetryck i Norden.
– Det finns en risk att tillväxten och den ekonomiska styrkan överdrivs. Samtidigt blir den största utmaningen att hantera de kommande decenniernas åldringsboom, säger överdirektör Jukka Pekkarinen vid Finansministeriet.

Klockan är halv tio en lördag morgon åtta dagar före valet. På ett blåsigt torg framför det stora köpcentret i Esbo, strax utanför Helsingfors, kliver statministern ut med bestämda steg. Samtalar med äldre damer, hälsar på ett litet barn i vagn. Han är den blodfattige mannen, siffernissen, som halkade in på statsministerposten på ett bananskal år 2003. Centerpartisten Matti Vanhanen satsar nu allt krut på att vinna röster i och omkring huvudstaden. Han har snarast gått stärkt ur den senaste tidens skriverier om hans kärleksliv. Vahanens tysta, seriösa framtoning verkar gå hem hos folket.