Haiders återkomst

Text: Therese Larsson

Bild: Scanpix

Han ser ut som en lätt bedagad playboy när han kommer in på restaurangen. Solbrännan sitter där den ska, precis som de åtsittande, ljust tvättade designerjeansen, och när han tar i hand är det inte utan att jag undrar om ögonfransarna är färgade.

Scenen är en lyxrestaurang vid sjön i Jörg Haiders hemstad Klagenfurt, några dagar innan fotbolls-EM sparkar i gång. Haider framstår som lugnare, mognare och han säger att han definitivt inte är sugen på en återkomst till den politiska scenen i Wien.

Ett par månader senare står han där ändå, i rampljuset, som så många gånger förr. Österrikes regering, en stor koalition bestående av socialdemokratiska SPÖ och liberala ÖVP, har spruckit och den 28 september väntar nyval. Jörg Haider kommer att leda Framtidspartiet BZÖ:s kampanj, partiet han en gång var med och startade.  Det officiella namnet lyder »BZÖ – Jörg Haider-listan«, och på partiaffischerna syns en Haider med upprullade skjortärmar, redo att ta tag i Österrikes problem. Bredvid kan man läsa »Jörg Haider – originalet« och i vallöftena ingår gratis dagis och billigare bensin.

– Är det något Jörg Haider kan så är det att driva en valkampanj. Han vet hur han ska ta media, säger Anneliese Rohrer, som är kolumnist på dagstidningen Kurier, och en av Österrikes mest tongivande politiska journalister.

Hon förklarar att Haider inte har något val, han måste ge sig in i den nationella politiken igen. Sedan BZÖ:s partiledare Peter Westenthaler dömdes för mened till nio månaders villkorligt fängelse i somras, finns det ingen annan som kan garantera partiets plats i förbundsdagen. Och förlorar partiet sin plattform där, kan det leda till att Haider försvagas på hemmaplan i Kärnten.

Jörg Haider själv har nämligen gjort klart att det enda jobb som är finare än det han redan har, är att vara förbundskansler, och får han inte bli det tänker han nöja sig med att sitta med vid regeringsförhandlingarna, och sedan fortsätta att dra i trådarna från Klagenfurt.

– Det där vet man aldrig. Haider är helt oberäknelig och agerar utifrån vad som är bäst för honom för tillfället. Skulle det bli trendigt att vara kommunist, skulle han ha varit det redan i går, säger Anneliese Rohrer, som följt Haider de senaste tre decennierna.

Posten som förbundskansler kan han nog glömma, BZÖ ligger på runt sju procent i opinionsmätningarna, men Österrike är ökänt för sina koalitioner, och Anneliese Rohrer tror att han skulle kunna lockas av att bli exempelvis finansminister.

Det är snart tio år sedan Jörg Haider skapade rubriker över hela världen med sin högerpopulistiska och invandrarfientliga politik. Efter valet 1999 fanns det ingen självklar regeringsbildare, och efter många månaders förhandlingar bröt ÖVP:s partiledare Wolfgang Schüssel sitt löfte till EUs ledare och bildade regering med Haiders dåvarande parti FPÖ, Österrikiska frihetspartiet.

Svaret kom i form av sanktioner, och så småningom lämnade Jörg Haider posten som partiledare och drog sig tillbaka till Kärnten där han är omåttligt populär. Sedan dess har han skapat rubriker i Österrike, bland annat genom att sätta tjetjenska flyktingar på en buss österut, med förevändningen att de var brottslingar. Något som senare visade sig inte vara sant.

Statsvetaren Anton Pelinka är professor vid universitetet i Budapest:

– Det intressanta med Haider är att han är ideolog och opportunist på samma gång. Han överraskar ständigt, samtidigt som han är ideologiskt konsekvent. Han är främlingsfientlig och flörtar hela tiden med dagens nationalsocialister, säger Anton Pelinka.

Tillbaka till lunchen i början av sommaren. Jörg Haider svarar på frågan om han verkligen blivit lugnare, eller om det bara är ett spel, med ett brett leende:

– Jag är inte i opposition längre och behöver inte hetsa upp mig lika ofta. Dessutom har ju i princip allt jag arbetade för i slutet av 90-talet blivit lag runt om i Europa, säger han.

Haider börjar hylla Danskt Folkeparti och håller sedan en lång utläggning om hur han var före sin tid med att prata om att förbjuda huvuddukar och att integrera invandrare. Anneliese Rohrer ger honom rätt. EU har förändrats. Nya asylregler har gjort att unionen liknats vid en fästning, och en rad länder har infört språkprov och allmänbildningstester för att ge invandrare uppehållstillstånd och medborgarskap. I dag vore det svårt att motivera sanktioner mot Österrike om Haider skulle ingå i regeringen.

– I jämförelse med Silvio Berlusconi är Haider en mjukis och har man inte infört sanktioner mot Italien, så kan man rimligen inte göra det mot Österrike. Det skulle vara skrattretande, säger Anneliese Rohrer.

Hon tillägger att de lagar Haiders parti var med och stiftade är betydligt mer liberala än Danmarks invandringspolitik.

Jörg Haider är karismatisk, och under lunchen i Klagenfurt viskar en journalist från tyska tidningen Die Presse att han spåddes en lysande karriär i den akademiska världen, innan han växlade över till politiken. Han har själv flera gånger sagt att han gärna skulle ha blivit skådespelare, vilket inte heller är svårt att föreställa sig.

Jörg Haider kommer från ett enkelt hem, där båda föräldrarna flörtade med nationalsocialismen, och även om etablissemanget inte verkar ge mycket för hans politiska idéer, verkar de flesta vara överens om att han är en av de största politiska talanger landet har skådat.

Att han är tillbaka på den politiska scenen i Wien verkar heller inte förvåna några bedömare. Haider har gjort comeback förr, och det enda man kan vara säker på är att man inte vet var man har honom.

– Haider är som en orm som de andra kaninerna inte kan sluta stirra på. Dels för att de är rädda och vill veta var de har honom, dels för att det är fascinerande, säger professor Anton Pelinka.

Att BZÖ är ett av landets minsta partier är inte heller något som bekymrar Jörg Haider. I intervjuer påpekar han att hans gamla parti FPÖ också låg på sju procent när han tog över på 80-talet, och att det blev näst störst i valet 1999.

– Det var ett stort misstag att han lämnade FPÖ och det tror jag att han har insett. Nu flörtar han med FPÖ och om han gör bra ifrån sig i valet tror jag inte att det är omöjligt att de kan börja samarbeta, säger Anton Pelinka.

Anneliese Rohrer säger att Haiders talang hade kunnat ta honom hur långt som helst, men hon tror inte att det kommer att räcka hela vägen den här gången. Jörg Haider har en självförstörande tendens.

– Varenda gång han kunnat bli riktigt stor har han sagt eller gjort något som skadat honom. Jag vet inte vad det beror på, men det verkar nästan som att han är rädd för sin egen framgång.