Öppen famn ger oväntat problem

Text:

Bild: DARRYL DYCK/THE CANADIAN PRESS/AP/TT

Förra året tog Kanada emot 300 000 invandrare. Den liberala regeringen har fått igenom ett migrationsprogram där antalet successivt ska öka till 340 000 år 2020.

– Vår regering anser att nyanlända spelar en vital roll i vårt samhälle. Fem miljoner kanadensare kommer att pensioneras till 2035 och vi kommer annars att ha färre människor i arbete som försörjer de pensionerade, säger migrationsministern Ahmed Hussen till kanadensiska CBC. Han är själv född i Mogadishu, Somalia och kom till Kanada som 16-årig flykting.

Under sin valkampanj 2015 gick liberalernas Justin Trudeau, nu premiärminister, ut med löftet att Kanada skulle ta emot 25 000 syriska flyktingar. Mellan november 2015 och februari 2017 kom 40 000 syriska flyktingar till landet.

Att det blev långt fler beror på att Kanada har ett system med »privatsponsrade« flyktingar. Anhöriga, enskilda eller medborgargrupper förbinder sig att svara för resan till landet liksom bostad och uppehälle under flyktingens första år. Under perioden kom 14 274 privatsponsrade syrianska flyktingar.

Kanada med nära 37 miljoner invånare har beskrivits som ett modelland för hur migranter ska tas emot. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är en av många svenska politiker som varit på studiebesök. Arbetslösheten är i många fall lägre än bland dem som fötts i landet och etableringsfasen är dramatiskt mycket kortare.

Men arbetskraftsinvandrare utgör runt 58 procent av dem som kommer. Välutbildade, i synnerhet de som redan har ett jobb­erbjudande, liksom de som redan pratar engelska eller franska får högre poäng i bedömningen. Anhöriginvandringen står för 26 procent och resterande, 16 procent, har flyktingskäl.

Även om landet vill ha fler invandrare står det samtidigt inför akuta flyktingproblem. När Donald Trump tillträdde förra året och deklarerade att han skulle upphäva de tillfälliga uppehållstillstånden (temporary protected status) för bland annat haitier, salvadorianer och nicaraguaner kom ett snabbt svar från grannen i norr:

– Till er som flyr förföljelse, terror och krig, Kanada kommer att välkomna er, oavsett er tro. Mångfald är vår styrka, förklarade Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Men fler än man trott har tagit fasta på det. Sedan sommaren har tusentals haitier tagit sig över gränsen till i första hand franskspråkiga Quebec. De tog sin tillflykt till USA efter jordbävningen 2010.

Utrymmen i Olympiastadion i Montreal fick under hösten bli tillfälligt asylboende för haitier som korsat gränsen.

Hittills har bara 8 procent beviljats asyl. Och det totala antalet asylsökande har ökat snabbt, i november var det 40 700. Det är fler än landet hade sammanlagt under 2015 och 2016.

Under 2017 skickades 563 personer tillbaka till Haiti och ytterligare 804 hade vid årsskiftet fått beslut om att de skulle tvingas återvända.

– Vi kommer att ha människor som varit i Kanada i två, tre, fyra kanske fem år. De kommer att ha fått barn, ha jobb och betala skatt. Till slut är de inte flyktingar längre, men regeringen säger att de ska tillbaka till Haiti, säger Stéphane Handfield, advokat som arbetar med asylärenden, till tidningen Macleans.

Så Kanada får ett problem i att både välkomna invandring och samtidigt skicka hem människor till länder som de lämnade för länge sedan.