
Flyga och fara med Azar
Publicerad 16/11 14:11
Allt fler politiker vill ge betyg före årskurs åtta. Men det ger inte mer kunskap, säger forskarna.
Ryktet hade flugit. Mona Sahlin hade svårt att få med sig sitt parti på tidigare betyg i skolan. Tidigare hade kongressen, först 2001 och sedan 2005, gått emot fler betyg och nationella prov. Skulle förtroenderådet, partiets näst högsta organ som nu samlats i Stockholm, också säga nej till betyg före årskurs åtta?
– Det här är inte för Jan Björklunds skull, utan det är för ungarnas skull, vädjade Sahlin från talarstolen.
Det kan bli en bevingad replik. Den fungerade dessutom. Förtroenderådets 700 socialdemokrater sa ja:
Sahlin är fri att förhandla fram en blocköverskridande överenskommelse om tidigare betyg med regeringen.
De partitaktiska skälen är enkla att förstå. Väljarna är allmänt positiva till betyg. Folkpartiets Jan Björklund äger skolfrågan och måste, från ett socialdemokratiskt perspektiv, neutraliseras till valet 2010. Om socialdemokraterna gör upp med dem, vrids betygsvapnet ur Björklunds händer.
Nu gjorde Björklund sitt bästa för att låta skeptisk. Socialdemokraterna måste också, sa han, acceptera skriftliga omdömen i lågstadiet:
– Det är inte förhandlingsbart.
Men han sa också att han i vår ska bjuda in oppositionen till samtal. Och med ett miljöparti som reviderat sitt betygsmotstånd talar det mesta för att tidigare betyg och fler nationella prov blir verklighet i skolorna.
Sahlins maktkupp lyckades. Men är den bra för ungarna?
Betyg, säger forskarna, kan i teorin förbättra studieresultaten. De kan öka motivationen och ge feedback till elever och föräldrar. Men, i verkligheten fungerar betyg sällan eller aldrig för att göra detta.
I Sverige finns få större studier på betyg. Men utomlands är det en stor disciplin.
Dylan Wiliam, rektor på Institute of Education vid University of London, är en av världens mest ansedda betygsforskare. I en bok som Lärarförbundet gav ut i somras refererar han till en större israelisk undersökning av sjundeklassare.
Den visar att de som fick betyg inte höjde sina resultat. Inte ens kombinationen av betyg och skriftliga omdömen, som miljöpartiet gillar, fungerade. Bara gruppen med endast skriftliga kommentarer höjde sina resultat, i genomsnitt med 30 procent.
Forskarna säger att den yttre motivationen, betyget, dödar den inre motivationen, eleven upplever inte att den lär sig för sin egen skull. Tankarna kommer från beteendevetenskapen.
– Betyg påverkar självbilden. De som får låga betyg stänger av inlärningen. Brittiska studier har gett samma resultat, säger Anders Jönsson, doktorand vid Malmö högskola med inriktning på betyg.
– I den israeliska studien var det bara bland de få med högt betyg som man kunde se någon liten positiv effekt, säger Viveka Lindberg, lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm.
Men det är inte ens säkert att motivationen ökar bland dem som får högt betyg.
Den amerikanska professorn i pedagogik Alfie Kohn förde på 1990-talet ett berömt korståg mot bonusar i företag. Hans studier visar att betyg fungerar som bonusbaserad lön. Man jobbar bara för betyget och slutar prestera när man gjort exakt så mycket som krävs för att få det.
Sämre elever får sämre självkänsla och lägre motivation, duktigare elever lutar sig tillbaka och sänker motivationen. Inlärningen blir ytligare.
Det finns få eller inga bevis i forskningen för att tidigare betyg skulle ge den kunskapsskola som alla svenska politiker pratar om.
Den annars så vetenskapsbaserade borgerliga regeringspolitiken struntar i forskningen här. Och Sahlin följer efter i jakt på opinionen.
– Det är inte förhandlingsbart, sa Björklund.
– För ungarnas skull, sa Sahlin.
Fakta: Betygsreformer
1962: Siffersystemet 1–5 med så kallad normalfördelning införs. Betyg ges från årskurs ett.
1980: Siffersystemet 1–5 utan normalfördelning införs. Betyg ges från årskurs åtta.
1994: Bokstavssystemet införs. Betyg ges från årskurs åtta.
2007: Bokstavs- eller siffersystem med sju grader föreslås av regeringen. Betyg ska, enligt förslaget, ges från årskurs sex.
Få Fokus i ett år för bara 975 kronor!
Publicerad 16/11 00:00

Publicerad 16/11 00:00
11 kommentarer
Artikeln är ett intressant exempel på hur man i media manipulerar och misrepresentera forskning. Jag har själv varit i kontakt med Dylan Wiliam och berättat om artikelns vinkling. Han svarar att han anser att någon sorts prov är oerhört viktigt i skolan och att man behöver ett utvärderingsinstrument för att tidigt och effectivt kunna identifiera de eleverna som upplever svårigheter. Han anser även att valet av termen ”självkänsla” är misslyckad. Man bör istället, hävdar Dylan Wiliam bestämd, fokusera på självtillit dvs. att man trivs tack vara det man kan eller har åstadkommit och inte bara för att man känner sig nöjd med sig själv och sin omgivning (dvs. skolan). Ville man bilda opinion har artikeln säkert tjänat sitt syfte, men på en felaktig tolkning och presentation av forskningen. Vi som jobbar med skolforskning och sträver efter att förbättre skolan har rätt att förvänta oss en mer nyanserad och ärlig bild av verkligheten. I en annars så bra och balanserad tidning var denna artikeln en besvikelse i ett ämne som berör alla och där vi alla förtjänar bättre.
I föregående kommentar efterlyses en mer nyanserad debatt kring betyg – samtidigt som en av de få artiklar som försöker få till stånd en sådan debatt, istället döms ut som exempel på manipulation och ”misinterpretation”. Detta trots att vederbörande uppenbart själv inte är insatt i problematiken. Jag förstår precis Dylans reaktion om man presenterar innehållet i artikeln som förespråkande avsaknad av utvärderingsinstrument. Men det gör den inte, utan den visar på problemen med BETYG – och betyg är INTE ett utvärderingsinstrument, utan ett samlingsomdöme och ett verktyg för sortering och urval. Betyg är för ”trubbiga” för att ”kunna identifiera de eleverna som upplever svårigheter”. Att man får t.ex. G i svenska säger inget om vad man kan eller inte kan, och absolut inte vad man behöver bli bättre på. Det är bara ett samlingsomdöme; allt för fjärran från elevernas prestationer för att varken kunna motivera eller informera. Självklart behövs utvärderingsinstrument, men det behövs instrument som är adekvata (läs forskningsbaserade) och som verkligen kan ”fånga” elevernas kunskaper och ge dem den hjälp de behöver för att bli bättre!
[...] verkligen är särskilt bra för kidsen (den utmärkte journalisten Thorbjörn Nilsson skriver fint om det här i förra veckans Fokus), väcker det frågor om på vilket allvar Mona Sahlin verkligen [...]
[...] hittat en artikel via ett av inläggen i Schlaugs blogg i Fokus om att forskarna sågar [...]
[...] Modern pedagogisk forskning visar att betyg är onödig som drivkraft för att motivera elever. Men ändå väljer Björklund att blunda för vetenskapen och införa ett system från 1890-talet. Förlegad flumskola? You bet! [...]
[...] har jag själv från min egen tid i grundskolan och mina år som lärare. Dessutom pekar forskningen på precis samma sak: Forskarna säger att den yttre motivationen, betyget, dödar den inre motivationen, eleven [...]
[...] http://www.fokus.se/2007/11/forskare-sagar-betygshetsen/ [...]
[...] främsta betygsforskare menar att de bästa sättet att höja studieresultaten är genom att införa skriftliga omdömen istället för betyg. Även Anders Jönsson som doktorerat i just betyg och Christian Lundahl som är betygsforskare vid [...]
[...] Istället finns Dylan William som helt sågar kravet på betyg, och istället föreslår just social… man presterar i skolan. [...]
[...] Sen kan man förstås göra som Mats Gerdau, riksdagsledamot för M som slänger kängor lite varstans och tolkar saker och ting lite hejvilt. Själv drar jag väl andra slutsatser. Låt oss använda betyg på det som sätt som de ska användas, som urvalssystem. När inget urval behöver göras fungerar skriftliga omdömen bättre, precis som det beskrivs i artikeln och i andra studier. [...]
[...] Betygsdebatten har även den blivit väldigt förenklad. Alla talar om tidigare betyg som om de skulle lösa all världens problem. Men så är inte fallet. Vi bör istället införa utförliga skriftliga omdömen som inte får vara betygsliknande. Sådana omdömen ger elever en chans att se exakt vad de är bra på och vad de är mindre bra på, och forskning visar att omdömen förbättrar studieresultaten. [...]