PISA släpps fem dagar före valet
För första gången offentliggörs OECD:s stora kunskapsmätning före ett svenskt riksdagsval. Resultatet kan ge skolfrågan ny kraft under valrörelsens sista dagar.
Fem dagar före valet får väljarna ett besked som tidigare alltid kommit efteråt. PISA-mätningen från OECD brukar bli en av skolpolitikens största nyheter. Vart tredje år testas 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse i OECD:s 38 medlemsländer och ett 40-tal andra länder och regioner.
Tidigare har resultaten alltid offentliggjorts i december året efter att proven genomförts. I år har OECD ändrat tidpunkten. Den nya PISA-rapporten presenteras den 8 september – fem dagar före det svenska riksdagsvalet. Därmed kan resultaten bli en av de sista stora händelserna i valrörelsen och ge partierna nytt politiskt bränsle i slutspurten.
PISA har haft ovanligt stor betydelse i Sverige sedan 2013, då undersökningen visade den dramatiska nedgången i svenska elevers kunskapsresultat. Resultaten förbättrades 2016, men mätningarna 2019 och 2023 visade åter försämringar, framför allt i läsförståelse och matematik.
Skolexperten och författaren Per Kornhall menar att genomslaget 2013 blev avgörande.
– Det är inte förrän det ser riktigt, riktigt dåligt ut som något händer. Under 2000-talet ökade segregationen samtidigt som likvärdigheten minskade. När Stockholms stad började fördela resurser mer socioekonomiskt gjorde det skillnad, vilket också syntes i resultaten, säger han.
Samtidigt är han kritisk till hur PISA används i den politiska debatten.
– Politiker hittar alltid något som stöder den egna politiken. Det blir cherry-picking bland resultaten.
Forskare: Svagt resultat kan få genomslag
Även tidigare PISA-mätningar har varit omstridda. Efter flyktingkrisen 2015 fick Sverige dispens av OECD att exkludera en ovanligt stor andel nyanlända elever från 2018 års undersökning, vilket ledde till kritik. Resultatet 2023 bedömdes samtidigt ha påverkats av pandemin.
Skolforskaren och nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren tror att ett svagt resultat tre dagar valet kan få stort genomslag.
– Om PISA-resultatet är negativt i höst blir det en stor nyhet. Men om resultaten förbättras kommer betydligt färre att bry sig.
Han pekar på att den senaste Timms-undersökningen 2025 visade att pojkar med svensk bakgrund presterade på världsnivå i matematik.
– Ändå ville många få det till att skolan blivit sämre.
Redan 2022 visade Gabriel Heller Sahlgren att kunskapsfallet mellan 2000 och 2012 senare hade hämtats in bland elever med svensk bakgrund i PISA:s tre huvudämnen. Mot den bakgrunden, och med stöd av Timms-resultaten, ser han en möjlighet att årets PISA-undersökning blir starkare än många väntar sig.
Han är samtidigt förvånad över att Liberalerna, som ansvarar för Utbildningsdepartementet, inte lyfter fram de positiva resultaten oftare.
– Det verkar som att det är lättare för dem att säga att skolan är dålig, eftersom det stärker bilden av att partiet behövs för att lösa problemen.
Årtalen för PISA-undersökningarna har i artikeln satts till året då de offentliggörs.
***
