Vinnaren. Handelshögskolan i Stockholm är etta på Fokus unika rankning av Sveriges högskolor och universitet, baserad på studenternas egna åsikter om vad som gör en skola attraktiv.

KEBE_E_RAW_2011_01_38451

Elitskolan tar hem spelet

Fokus nya rankning över Sveriges bästa högskolor baseras för första gången på studenternas egna preferenser. Det innebär stora överraskningar i listan. Men vinnaren är solklar.

I Fokus högskolerankning är Handelshögskolan i en klass för sig. I de mest prestigefulla kategorierna tronar den stolt ovanför konkurrenterna: högst lön efter examen, högst antagningspoäng, störst antal sökande i förhållande till antagna, bäst utbytesmöjligheter, högst akademisk nivå på lärarna, högst lärarlöner. Den enda faktorn som drar ner snittet något är läget. Stockholm är ingen ideal studentstad. Dyr och trång. Men det verkar inte bekomma de runt femtusen sökande som varje höst slåss om 360 kandidatplatser, varav lejonparten kommer från en trygg medelklass i storstadsområdena.

– Det är vår svaghet, säger Emma Stenström, docent i företagsekonomi och biträdande rektor med ansvar för kandidat-utbildningen.

– Vi har fortfarande för få studenter med icke-svensk bakgrund på kandidatnivå och från hem utan högskoleutbildning. Och på personalnivå är det en väldig snedfördelning. Men vi jobbar hårt för att förbättra det och på grundutbildningen är det nu lika många tjejer som killar.

I Fokus rankningslista sticker även flera andra lärosäten ut. Mest förvånande är kanske Högskolan i Jönköping som hamnar på åttondeplats, före Karolinska institutet och strax efter Kungliga Tekniska högskolan. Detta beror på att Jönköping är en av få högskolor som håller en relativt jämn nivå inom de flesta variabler. De kammar sällan hem toppoäng, men gör också få direkta bottennapp. Till skolans styrkor hör effektiva elever, den höga andelen lärarledd tid samt ett högt antal studenter som gör internationella utbyten.

Särskilt det sistnämnda är något som rektor Anita Hansbo håller fram som en prioritet.

– Det är en medveten strategi som har gett resultat. På vår internationella handelshögskola gör alla studenter ett utbyte vilket betyder att vi också tar emot många utländska studenter. På campus har vi mellan sextio och åttio länder representerade.

Enligt Fokus rankningslista är studieorten den absolut viktigaste faktorn i valet av högskola, något som också talar till Jönköpings fördel.

– Det är en lagom stor högskola i en trevlig stad med en väldigt aktiv studentkår. Tyvärr är det inte så lätt att få bostad som det borde vara men vi jobbar med det och erbjuder alla utbytesstudenter boende.

Studenternas positiva bild är också jämn över alla ämnesområden och inom flera områden återfinns Jönköping uppe i täten med de gamla drakarna Lund och Uppsala. Klart står att Högskolan i Jönköping ställer en allvarlig fråga till sina konkurrenter och är på väg att skapa sig en permanent plats i studenternas medvetande.

En av de bidragande faktorerna till Handelshögskolans och Chalmers höga placeringar är det relativt homogena programutbudet som tillåter skolorna att lägga stora resurser på ett litet antal utbildningar. Samma logik ligger bakom KI:s och KTH:s jämförelsevis låga värden. Båda lärosätena erbjuder prestigefulla utbildningar som läkarlinjen respektive civilingenjörsprogrammet, men dessa samsas med relativt lågavlönade yrkesutbildningar som sjuksköterskeprogrammet och olika tekniska program vilket sänker den sammantagna attraktiviteten.

Vad gäller studenternas preferenser går det att urskilja en gräns mellan studenter från ”hårda” utbildningar som naturvetenskap, teknik, juridik och ekonomi å ena sidan och humaniora, pedagogik, journalistik och övriga samhällsvetenskaper å den andra. De förra fäster större vikt vid övriga studenters kvalitet medan de senare bryr sig mer om lärosätets faciliteter och boendesituationen. Det sociala livet får snarlik prioritet över alla studieinriktningar. Gemensamt för samtliga är även att undervisningens kvalitet anses minst viktig av faktorerna och att studieortens möjligheter har överlägset högst prioritet i valet av skola.

Så gjorde vi undersökningen

Fokus rankar i undersökningen 26 svenska högskolor och universitet. Urvalet har skett i enlighet med Högskoleverkets definitioner av lärosäten. Målet har varit att mäta utbildningens kvalitet, i enlighet med vad studenterna själva anser är viktigt. Vi mäter alltså varken ett lärosätes eventuella förmågor på forskningsområdet eller utbildningarnas kvalitet ur någon annans synvinkel än studenternas egen (som politikers eller näringslivets).

I rankningen mäts varje lärosätes kvalitet efter 23 olika variabler, allt från att det finns en god tillgång till grupp- och studierum till att lärarna är välavlönade. Urvalet av variabler har skett utefter en strikt process. Först har en inventering gjorts av befintliga variabler för att mäta högskoleutbildningars kvalitet, bland annat genom att granska liknande undersökningar både i Sverige och -internationellt. Men också via en genomgång av tillgänglig statistik över svenska högskolor.

Inventeringen resulterade i ett 60-tal variabler. Efter en första grovsållning gjordes en e-post-enkät till 1 900 slumpmässigt utvalda studenter vid svenska lärosäten. I de 400 svaren på enkäten svarade respondenterna på frågor hur viktiga de ansåg att de olika variablerna var. Denna förstudie resulterade i de variabler som till slut hamnade i undersökningen. En statistisk analys visade sedan att dessa formerade sig i sex undergrupper, med gemensam profil.

Efter förstudien vidtog den stora undersökningen. I ett utskick fick 220 000 studenter svara på en enkät hur viktiga de ansåg de olika undergrupperna var för deras syn på kvaliteten på ett lärosäte. Enkäten gav 15 000 svar. Resultatet blev en smakprofil för Sveriges studenter – en uppsättning vikter som angav hur viktig respektive undergrupp är.

Nu vidtog insamling av data till samtliga 23 variabler, där vi sökte det bästa möjliga sättet att mäta var och en. En variabel som »Att högskolans lokaler håller hög standard« mättes till exempel genom att använda siffran över hur stor del av ett lärosätes totala kostnader som läggs på lokaler. På samma sätt mättes kostnaden för att leva i en viss stad efter PRO:s prisjämförelse.

Därefter omvandlades varje variabel till ett indexvärde. Det lärosäte som hade den högsta noteringen inom en variabel fick poängen 100. De övriga lärosätena fick därefter poäng proportionerligt i relation till den nivån.

Poängerna inom samma undergrupp räknades därefter ihop till ett snittvärde. I den totala sammanräkningen har detta snittvärde sedan viktats upp eller ned i enlighet med den ovan nämnda smakprofilen för enkäten. Efter viktningen summerades värdet för de sex undergrupperna till ett totalvärde, vilket har gett den rankning som finns här intill.

Staplarna innehåller alltså inte några värden som går att tolka absolut. De visar enbart hur de olika lärosätena förhåller sig till varandra.

I den stora enkäten fick varje svarande också ange inom vilket ämnesområde han eller hon studerade. Därmed har vi kunnat få smakprofiler/vikter för varje område. Enklare uttryckt: vilka av undergrupperna som just exempelvis humanister anser är viktiga. Resultatet för dessa »under«-rankningar publiceras också på övrig plats i detta tema. Värt att understryka där är att vi inte rankar utbildningar inom varje ämne, som civilingenjör och läkare, utan lärosäten med respektive ämnen på sin kursplan. Sveriges lantbruksuniversitet har till exempel ingen civilingenjörsutbildning, men däremot flera kurser på teknikområdet.

Fokus högskolerankning är en helt egen undersökning, gjord av redaktionen i samarbete med avgångsstudenterna Niklas Gilmark och Henrik Engervall på Handelshögskolan i Stockholm, där själva undersökningen om Sveriges studenters attityder till högskolor är en del av deras mastersuppsats. Handelshögskolan har inte på något sätt haft en inverkan på undersökningen och i all kommunikation har studenterna anonymiserat sin egen studiehemvist.

Vid frågor om mer ingående detaljer om undersökningen, hör av er till redaktion@fokus.se

Prenumerera på Fokus!

41 nummer av Fokus för bara 1095 kronor!

30 comments

  • Johan skriver:

    Högskolan Dalarna, Kristianstad högskola, Högskolan på Gotland, Högskolan i Väst…..ni glömde inte ett par lärosäten?

    • Anders Billing skriver:

      Vi har använt HSV:s lista över lärosäten med rätt att utfärda examina inom högskoleutbildning på forskarutbildning. Där ingår inte de du nämner. Anledningen är helt enkelt att vi var tvungna att dra gränsen någonstans av kapicitetsskäl, men vi funderar på att ta med dem kommande år.

      • BO skriver:

        Hej
        Brukar läsa er rankning med stort intresse. Tidigare år har ni faktiskt tagit med Gotland och Högskolan Väst (eller minns jag fel?).

        JAg tror en rankning ett enskilt år faktiskt inte säger så mycket, men i grupper om 5 kan man nog säga att gr 2 är lite bättre än 3 etc. Dessutom är en betydligt bättre ranking att ta ut ett medel på placering med spridningsmått) de sista 5 åren.

        Då kommer årsvariationer synas och det mäter nog bättre stabiliteten i kvalitén på ett univ/ högskola.

        mvh
        B

  • krille skriver:

    Den undersökningen säger ingenting om kvalité, Det är ju studenter själva som rankat skolorna och då är det väl självklart att de lärosäten med flest antal studenter vinner.

    • Anders Billing skriver:

      Hej. Studenterna har inte rankat skolorna. Det är däremot deras preferenser som använts för att välja och vikta variablerna som mäter lärosätena.

    • Samuel skriver:

      Ja, fast, va, eller, va?

      Antal studenter spelar ju ingen roll, ackumulerade siffror är som jag förstått inte alls det som ger rank. Det är ganska lätt att förstå om man jämför exempelvis Handels, som kom först, där vi är ca 275 per årskull på kandidatprogrammet med UU, LU eller SU där man är mellan 20′ och 50′ studenter (siffror från minnet, kan diffa en del).

  • Daniel skriver:

    Kan inte låta bli att notera kommentarerna ovan om biblioteken eftersom jag själv jobbar på ett av dem. Allt nedan står i länkarna ovan…

    Bästa bibliotek besvaras genom frågan ”att det finns en bra tillgång till databaser och artiklar via högskolans bibliotek?” Är det allt? Hur mäter man då det? ”Biblotekspersonal, antal 2011 / Totalt antal studerande” Här finns inget samband alls, vilket nonsen! Hur kan Handelshögskolan släppa igenom en Masteruppsats som bygger på så svag mätmetod i undersökningen och sedan återpublicerar Fokus den helt okritiskt… Skrämmande!

    Jag erkänner att mitt bibliotek (vilket spelar ingen roll) kommer dåligt ur i undersökningen. Vi har lite bibliotekspersonal i förhållande till antalet studenter. Men det säger inte något om hur bra bibliotekets tjänster är eller hur många databaser vi har, inte ens hur många artiklar vi har tillgång till via våra prenumerationer eller genom helt fri tillgång(OA) för vem vet det…

    Har jag misstolkat informationen om själva mätmetoden ovan ber jag naturligtvis om ursäkt för det.

  • Milan skriver:

    Hej!
    Får jag fråga vad ni baserade listan högst lön på? (Det är alltså ingångslön)
    Eller vad ni utgick ifrån. Om handelshögskolan i Stockholm har eller ger högst, är det då efter det 3åriga kandidatprogrammet?
    Tackar för svar i för väg.

  • Johan skriver:

    Kul att det gar battre och battre for JIBS/Hogskolan i Jonkoping. Laste en kandidat med 20.0 i ingangskrav vid GU, och sedan master vid JIBS inkl. internationellt utbyte.

    Det senare var det vassare alternativet. Utlandsjobb idag, mycket nojd.

    Sjalvklart ocksa att Handels, Chalmers och Lund ar i topp. Lite forvanad att ej Linkoping ar hogre upp, dock.

  • [...] kolla in detta: http://www.fokus.se/2012/03/fokus-hogskolerankning/ Femma totalt bland alla universitet kommer SLU! Tvåa på bästa bibliotek, högsta lärartäthet [...]

  • [...] Jaa, SH… Ni vann åtminstone i kategorin Bästa grupprum. Share this:TwitterFacebookLike this:GillaBli först att gilla denna post. Det här inlägget postades i Vardag av pusselblad. Bokmärk permalänken. [...]

  • [...] Tidningen Fokus presenterar rankinglistor över Sveriges högskolor och universitet. Jag hör nog till de sämst betalda lärarna på den högskola som har lägst löner. [...]

  • [...] har nu släppt sin första delrapport! Denna första delrapport tar upp den ranking som tidningen Fokus har gjort. Vid årets slut kommer delrapporterna att sammanställas till en större årsrapport [...]

  • [...] Fokus rankar Sveriges bästa högskolor, när studenterna själv får välja. SLU ligger på en femte plats!  SLU är också två i biblioteksrankingen samt mest lärarledd undervisning vilket jag tycker är toppen! Första platsen here we come! Läs mer här. [...]

  • Matte skriver:

    Jag måste säga att denna undersökning verkar vara lite tendentiös och missvisande. olika högskolor har olika behov och mål i inom de olika undersökningsområdena. Alla har inte lika starkt teoretiskt fokus och därför inte samma behov av akademiskt utbildad personal. Högskolorna är även olika stora.

    Jag skulle också vilja veta hur många som har svarat på frågorna vid varje lärosäte?

    Om man ser på varje enskilt undersökningsområde så hamnar vissa högskolor relativt högt inom flera, men får ändå en låg ranking totalt. Hur har man bestämt viktningen!? Verkar också som att kvantitet givits lite väl mycket tyngd jämfört med kvalitativa faktorer.

  • Anonym skriver:

    hur mätte ni effektivaste studenter?

  • [...] från tre svenska rankingar - Urank, Svenskt näringslivs ranking Högskolekvalitet, samt tidningen Fokus högskoleranking. Det är tydligt att de svenska rankingarna blir fler för varje år. Fler aktörer vill säga sitt [...]

  • Swed Simon skriver:

    Rationella variabler när det gäller den egna utbildningen: Högst lön efter examen, bäst utbytesmöjligheter, högst akademisk nivå på lärarna. Till viss mån är även högst lärarlöner en relevant variabel då det sannolikt leder till mer engagerade lärare, och till viss del högst antagningspoäng då det säger något om den akademiska kvaliteten på ens studiekamrater man förmodligen kommer behöva utföra grupparbeten med.

    Men ”störst antal sökande i förhållande till antagna” som en kvalitetsvariabel? Allt det säger är just hur populär utbildningen är i förhållande till hur få platser det finns, men det säger ingenting om huruvida denna popularitet är berättigad. Ren idioti och fåfänga före funktion.

  • Swed Simon skriver:

    Sen är ju olika variabler olika viktiga beroende på vilken typ av utbildning man söker. Det skulle varit mer rationellt att jämföra specifika utbildningar inom olika universitet. Men vad kan man säga, Fokus är en sensationslysten, media-logisk tidning som hellre som hellre hierarkiskt ordnar hela universitet på ett bristfälligt sätt.

  • Swed Simon skriver:

    Kul i vilket fall som helst att Karolinska institutet är högskolan med de bäst presterande eleverna. Handelshögskolan i stockholm får lov att erkänna sitt ”gräddan av eliten” snack som falsifierade illusioner.

  • Högskoleranking skriver:

    [...] UmU placerar sig på en sjätteplats bland Sveriges bästa högskolar i en stor studie som genomförts av nyhetsmagasinet Fokus. UmU ligger i toppskiktet för kategorier som ”Effektivaste studenterna”, ”Högst lärartäthet”, ”Mest lärarledd undervisning”, ”Högst andel studenter i staden” och ”Mest internationella samarbeten”.  När det kommer till ämnesgrupper så placerar sig UmU i toppskiktet på de flesta undersökta ämnesgrupperna. I både naturvetenskap och teknik rankas UmU högre än t.ex. KTH. Mer information om undersökningen finns här: http://www.fokus.se/2012/03/fokus-hogskolerankning/ [...]

  • [...] vid olika högskolor är ett sätt att samla information. En sådan presenterades nyligen i tidskriften Fokus. Rankningar förkommer i hela världen och de allmänna problemen är välkända. Några problem [...]

  • [...] till Fokus granskning vi hänvisar till:http://www.fokus.se/2012/03/fokus-hogskolerankning/ Dela det här:E-postSkriv utLike this:GillaBli först att gilla denna post. Det här inlägget [...]

  • [...] av vad andra studenter tycker. Vilken tur att hon har fått höra talas om Fokus årliga rankinglista. Här får hon bland annat reda på hur studentlivet ser ut och hur goda möjligheterna är för [...]

  • Trodé skriver:

    Sverige har blivit konstrasternas land.

    Mot elitskolan står import av analfabeter och lågutbildade med medeltida kultur.

  • [...] ett par års uppehåll har tidskriften Fokus ånyo rankat svenska högre lärosäten. Denna gång har en annan metod använts: man har frågat studenter vad de tycker är viktigt. [...]

  • Elisabet skriver:

    Hej,
    Jag undrar hur ni har mätt lärarledd tid. Detta har lärosäten själva problem att mäta så det skulle vara kul om ni har hittat en bra metod.

  • Redaktion skriver:

    Hej!
    Den är baserad på en TCO-studie som är bearbetad. Du kan se alla källor i flikarna ovan. Om du har ytterligare frågor, hör av dig till redaktion@fokus.se
    Redaktionen

  • [...] vinna någon särdeles hög renommé utanför Skaraborg. I olika rankingar (senast tidningen Fokus), vilkas kvalité och objektivitet man förvisso säkert kan ifrågasätta, brukar tyvärr [...]

  • [...] högskola, som rankas som sämst i Sverige enligt Fokus Högskoleranking och erbjuder program så som förskolelärare med ”interkulturell profil” och kandidat [...]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*