Thomas Engström Sparka oss i baken!
Under tiden tuggar arbetslöshetens gissel sig glupskt vidare igenom ett allt skrynkligare samhällskontrakt, skriver Thomas Engström.
Under tiden tuggar arbetslöshetens gissel sig glupskt vidare igenom ett allt skrynkligare samhällskontrakt, skriver Thomas Engström.
De flesta debattörer halkar fortfarande omkring i en alltför snäv debatt om räntepunkter och om direktionen bör innehålla fler eller färre duvor.
Vi har redan börjat fyrtiotalisternas långa marsch mot åldringspuckelns Himalaya. Vi når den med rollatorer någon gång runt 2030.
Om många vuxna studenter inte klarar att planera och ta ansvar för sina studier måste slutsatsen vara given – små barn kan det definitivt inte.
Matbutiker i olika länder är luckor genom vilka man gastroskopiskt kan blicka in i folksjälen eller folkmagen.
Det finns de som påstår att män är djur – men det är inte feministerna.
»Till en början kunde man åtminstone hoppas att dessa moderaters dånande tondövhet i den så kallade Reva-debatten var oavsiktlig.«
Kombinationen av snyftbrev och det iskallt formulerade prispåbudet blev för mycket, så jag sa upp skiten.
»Man blir inte klok på regeringens kluvna tunga. Att kombinera de två människosynerna är knappast möjligt.«
Vad kostar läxhjälp åt alla jämfört med de lägst utbildades ohälsa?
Kanske Maria Arnholm, som låg bakom den allra första pappamånaden, kan baxa fram en tredje?
Om man inte behöver matte till vardags, behöver man väl inte det mesta andra som man lär sig i skolan heller.
Måste en kvinna som föder barn acceptera att få ett defekt underliv?