Ekonomi

Ekonomipristagare kritiserar fredspris

Tänk om terrorister skulle bygga en atombomb. Det låter som ett mardrömsscenario, eller hur?

Inte nödvändigtvis, om man ska tro en av årets ekonomipristagare, Thomas Schelling.

– Terrorister som vill bygga en atombomb kommer att behöva kvalificerade vetenskapsmän, tekniker och ingenjörer som måste ägna månader i avskildhet för att konstruera bomben.

Under den processen kommer de att tvingas fundera igenom vad detta vapen egentligen är bra för. Troligtvis kommer de då att dra slutsatsen att kärnvapen är bättre för att få inflytande än för att bara orsaka förstörelse.

Att spränga kärnvapenladdningar är långt mycket sämre än att hota att göra det. Detsamma gäller enligt Schelling för stater som Iran och Nordkorea, som nu utvecklar egna atomvapen.

– Gör de någonting aggressivt med sina kärnvapen kommer de att bli indragna i ett krig de kommer att förlora. De betraktar kärnvapen som en garant för att USA aldrig kommer att invadera dem.

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne har handlat mycket om krig, fred och kärnvapen och lite om ekonomi. Amerikanen Schelling och israelen Robert Aumann har tilldelats priset »för att genom spelteoretisk analys ha fördjupat vår förståelse av konflikt och samarbete«.

Inom spelteorin studeras hur rationella aktörer interagerar med varandra. Teorin utvecklades i kalla krigets skugga med det strategiska kärnvapenspelet mellan USA och Sovjet­unionen.

Vad USA gjorde påverkade Sovjet, som i sin tur påverkade hur USA skulle bete sig. Ett typexempel på den strategiska interaktion spelteorin studerar.

Schelling belönas främst för sin förmåga att ta spelteorin till hjälp för att analysera praktiska problem. Hans forskning kring kärnvapendoktriner hör till hans mest omtalade. Han har bland annat påpekat varför det inte var rationellt att använda kärnvapnen. Skulle USA ha avfyrat sina skulle Sovjet ha hämnats skoningslöst och vice versa. Allt användande av kärnvapen skulle alltså leda till ömsesidig förstörelse och det enda rationella var därför att avstå.

Den andre pristagaren, Robert Aumann, är övertygad om att det var det ömsesidiga kärnvapenhotet som upprätthöll freden under kalla kriget och är skeptisk till att Nobels fredspris i år belönar kampen för att nukleär energi inte ska användas för militärt bruk.

– Nobels fredspris ges för nedrustning och jag är inte säker på att det är en god idé.

Spelteoretisk analys visar inte att nedrustning leder till fred, tvärtom.

Aumanns kanske största insats ligger i att han matematiskt visat hur samarbete mellan rationella egoister kan upprätthållas om de möter varandra upprepade gånger.

– En affärsman har ett implicit kontrakt med sina kunder att han också servar de varor han säljer. Kontraktet upprätthålls av att affärsmannen inte säljer varor blott en dag, utan vill vara kvar i branschen. Får kunderna inte service kommer de inte tillbaka och det blir svårt för affärsmannen att locka nya.

Den rationella och egoistiska affärsmannen väljer att ge service, trots att det på kort sikt kan kosta honom både pengar och besvär. Det gäller att inte ha alltför stort fokus på nutiden.

Denna insikt är mycket viktig för att förstå krig och fred, enligt Aumann.

– Om du inte känner att du behöver fred nu då kan du få det nu, men om du vill ha fred nu då får du det inte.

Kan denna motsägelse ge förståelse för konflikten mellan israeler och palestinier i Aumanns hemland Israel?

– Ja, men jag säger inte hur. Jag vill inte gå in på detta i samband med Nobelpriset. På hebreiska säger vi »låt dem som förstår förstå«.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera