Nu kommer jobben

Text: Martin Ådahl

Hela arbetsmarknaden ökar utom industrin och jordbruket. Extra roligt att Norrland också går bra tack vare gruvindustrins uppsving.

Det säger en märkbart nöjd Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams. Han har just publicerat en prognos som säger att den öppna arbetslösheten faller, från 6 procent i år till 5,2 procent nästa år, och att sysselsättningen väntas öka med 66 000 personer.

Det är inget stort lyft och hälften av de nya jobben beror på åtgärder, framförallt »plusjobben«, de subventionerade jobben i kommun och landsting för långtidsarbetslösa. Men i sin enkät bland 9 400 företag kan Ams se att allt fler företag vill anställa. Bäst går det i byggindustrin.

Egentligen har uppgången funnits där bland företagen hela året, säger Strannefors, men de totala siffrorna har dragits ner av att kommuner och landsting inte vågat anställa, och i stället använt de extra pengar de fått av regeringen för att täcka underskott. Nu när de sanerat finanserna och vågar nyanställa pekar jobbsiffrorna tydligt uppåt.

Ams och andra bedömare har lärt sig att inte ropa hej. I flera år har svensk ekonomi haft stark export, men alla hopp och prognoser om fler jobb har kommit på skam. De företag som växt har gjort det genom att effektivisera och globalisera i stället för att nyanställa. Ekonomerna har från USA lånat uttrycket »jobless growth« – tillväxt utan jobb. Till regeringens förtvivlan har arbetslösheten till och med stigit mitt under högkonjunkturen och jobben har blivit en av de stora valfrågorna.

Det som hänt nu är att de låga räntorna, nya pengar i plånboken till kommuner och hushåll från finansminister Pär Nuder inför valet, till slut börjat sätta fart på konsumtionen. Därtill har kronan försvagats under året, vilket gett exportindustrin en extra skjuts. Den nya optimismen delas inte bara av Ams utan syns också i nya prognoser från SEB och det ekonomiska samarbetsorganet OECD.

– Det här kommer förbättra chanserna för regeringen inför valet, säger Klas Eklund, chefekonom på SEB.

Men det finns problem. Eklund varnar för att företagen fortfarande inte vågar anställa fast personal fullt ut, de hyr hellre in. En stor del av det förväntade lyftet på den privata arbetsmarknaden finns bland bemanningsföretag. Ett tecken på att arbetsmarknaden fungerar dåligt, enligt Eklund.

Göran Zettergren, chef för arbetsmarknadsenheten på Konjunkturinstitutet, tror också på ett sysselsättningslyft men varnar för att det ännu inte finns några »hårda data« på att jobben kommit än, mätmetoderna har just lagts om. Han menar att det »planat ut och att det nu syns en liten uppgång, men inget i närheten av det som gällde i slutet av 90-talet« då arbetslösheten rasade ned under Göran Perssons mål på 4 procent. I Ams prognos finns inte heller någon ljusning för invandrare eller för lågutbildade.

Alla är inte heller övertygade om att uppgången är uthållig. Anders Rune är chefekonom på Teknikföretagen, där exportjättar som Ericsson och Volvo ingår, de som allra först brukar plocka upp impulserna från världsekonomin. För dem passerades toppen för flera år sedan och nu ser det tuffare ut – inte minst för bilindustrin, menar Rune.

Prognosmakarna är eniga om att de stora riskerna kommer från världsekonomin; att oljepriset når nya toppnoteringar, att euroområdet inte klarar sig ur sin långa svacka eller att USA:s underskott i handeln och budgeten till slut straffar sig.

Sedan är frågan om arbetsmarknaden på sikt blir så stram igen att lönerna stiger och inflationen tickar upp. De flesta experter räknar fortfarande med att Riksbanken väntar till nästa år med att höja räntan.