Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Internet: Censuren ikapp

Med hjälp av olika filter och påtryckningar mot webbhotell kan regeringar kontrollera innehållet på nätet.

Cyberrymden framstår ofta som ett under av fri information, ett medium som inte går att begränsa eller styra. Men många länder, även demokratier som Sverige, använder sig av filtrering för att blockera oönskade sidor. Muhammedbilderna har aktualiserat frågan om yttrandefrihet kontra censur. Efter att Sverigedemokraternas hemsida stängts ner beskylldes utrikesdepartementet för att ha brutit mot yttrandefrihetsprincipen. UD och Säpo menar att de bara gjort sitt jobb genom att informera det webbhotell där servern låg om den aktuella säkerhetssituationen.

– Det här ligger och balanserar på gränsen till vad lagarna tillåter, säger Mats Kumlien, lektor i rättsvetenskap vid Uppsala universitet.

Det är inte svårt att hitta politiska företrädare som vill begränsa yttrandefriheten. Rysslands president Vladimir Putin var snabb att utnyttja karikatyrbråket för att lyfta fram sina åsikter att pressfriheten generellt bör inskränkas.

Google är världens största sökmotor på internet och har därmed stor makt över yttrandefriheten på nätet. Det numera börsnoterade företaget säger att man anpassar sig till nationell lagstiftning och utesluter alltså inte att bilderna kan komma att blockeras, även om så inte har skett ännu.

– Vi har i nuläget inte tagit bort några länkar till sidor som visar Muhammedbilderna, säger Anna Wharton på Googles kontor i London.

Google har nyligen fått hård kritik för att man fogat sig efter Kinas krav på att kontrollera vilken information medborgarna har rätt att ta del av. På Google.cn filtreras sökord som massakern på Himmelska fridens torg och Falun gong.

– För att kunna verka inom Kina är vi tvungna att filtrera våra sökresultat. Visst är filtrering oförenligt med vårt uppdrag, men att inte erbjuda någon information alls är ett ännu sämre alternativ, motiverar Anna Wharton Googles beslut.

Google var inte först. Konkurrenter som Microsoft och Yahoo använder sig redan av filtrering i Kina, där det i dag finns mer än hundra miljoner internetanvändare. Förra torsdagen debatterades i USA:s kongress det andra påstådda fallet där Yahoo anklagas för att ha bidragit till den kinesiska regimens gripande av en meningsmotståndare. Representanter för Yahoo, Google, Microsoft och Sisco Systems har dessutom under den gångna veckan förhörts i utskottet för mänskliga rättigheter i den amerikanska kongressen om sitt agerande i Kina.

Det är många länder i världen som på det här sättet kontrollerar internet i sin jakt på otillåtet material. Vanligast är filter som stoppar barnpornografi, vilket används i Sverige, och som överlag har stort stöd hos medborgarna.

Lagstiftningen varierar relativt mycket från land till land. Sverige är känt för att vara liberalt i fråga om sexuella skildringar, till skillnad från exempelvis USA. I Frankrike är det förbjudet med nazistiskt material, något som USA tillåter i större utsträckning, berättar Mats Kumlien.

David Lindahl arbetar på Institutionen för systemutveckling och IT-säkerhet på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Enligt honom har samarbetet mellan länder ökat de senaste åren. Än så länge är det främst gemensamma insatser mot barnpornografin som blivit vanligare. Webbhotellen har generellt sett också blivit snabbare med att ta bort förbjudna sidor.

–Rent tekniskt kan övervakningen av internettrafik göras hur tät som helst säger David Lindahl.

Men om metoderna att kontrollera informationen blivit effektivare så finns det samtidigt krafter som verkar i motsatt riktning. Det största hindret för att stoppa hemsidor är att servern ligger i ett annat land med en liberalare lagstiftning. Organisationer eller privatpersoner som vill sprida sitt material kan därmed kringgå hemlandets lagstifnting genom att verka i olika länder.

– Den allmänna trenden går mot en ökad liberalisering av lagstiftningen, säger Mats Kumlien.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera