Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

Fågelinfluensan i Sverige: Smittan har landat

Två viggar i Oskarshamn blev veckans största händelse. Nu startar kampen mot viruset. Men det är i Afrika det sannolikt avgörs om fågelinfluensan blir en ny epidemi i samma klass som spanska sjukan.

I yrande snö anländer bilar med döda fåglar till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala. I den här sändningen finns svanar, viggar, änder och skarvar från Smålandskusten väl förpackade med isklampar. Nu kommer varje dag minst en handfull fågelkadaver in till SVA, och det är här som analyserna sker av misstänkt fågelinfluensa.

Det var också härifrån som beskedet lämnades i tisdags att den farliga formen av fågelinfluensa har nått Sverige. Förra veckan upptäckte två ornitologer sjuka och döda viggar i vattnet i det varma inloppet till kärnkraftverket i Oskarshamn. De misstänkte att det kunde röra sig om fågelinfluensan, och larmade myndigheterna.

Forskaren Berndt Klingeborn leder avdelningen där man tar prover från djur och analyserar virus, och han kunde konstatera att det rörde sig om ett H5-virus hos två av viggarna.

– Det är ett mycket aggressivt och smart virus, säger Berndt Klingeborn. I studier som gjorts i England där man avsiktligt infekterar nyfödda kycklingar med viruset dör de inom loppet av tolv timmar.

Genom cirkelrunda fönster kan man kika in genom en sluss till säkerhetslaboratoriet. Därinne analyserar forskarna virus för att ställa diagnos. Säkerheten är hög. Allt avfall tas om hand och skickas ner i källaren för kokning.

Med hjälp av nya molekylärbiologiska metoder kan man snabbare än förut upptäcka ett fågelinfluensavirus genom att studera genuppsättningen. Alla influensavirus innehåller åtta gener, och milda och aggressiva virus skiljer sig åt på en av generna. Men alla prover skickas också till EU:s referenslaboratorium i Weybridge i Storbritannien, som ger det definitiva utlåtandet.

Den virustyp, H5, som nu har hittats i Sverige har härjat i Asien i snart tio år och är det största utbrottet av en djursjukdom i modern tid. Nu har smittan på mindre än ett år spridit sig till både Europa och Afrika.

Alla influensavirus finns ursprungligen hos vilda fåglar, men de bär på en snäll urvariant. De orsakar inga symtom hos flyttfåglarna och kan inte smitta direkt till människor. För det krävs först en hel rad genetiska förändringar av något av de sexton kända fågelvirus som ständigt är i omlopp, från H1 till H16.

Förändringen till ett mer hotfullt virus sker i mötet mellan vilda och tama fåglar. Det inträffar när änder från Sibirien träffar på höns och ankor när de landar vid sjöar och dammar i Kina och Ryssland. I vattnet kan det milda viruset snabbt spridas via avföringen och nästla in sin arvsmassa i hönans celler och sätta i gång en ny, dödsbringande virusproduktion.

Vändpunkten när viruset muterade kom i maj förra året. Då upptäcktes över 6 000 döda fåglar längs stränderna till fågelsjön Quinghai i Kina. Sen har virusets fortsatta väg till Europa gått via handelsrutter västerut, och längs Transsibiriska järnvägen där man har med sig sina höns i tågkupén. På nya orter har tamfåglarna sen kunnat smitta andra fjäderfäbesättningar, men också kunnat återsmitta vilda fåglar med den aggressiva virustypen och på så vis gett sjukdomen ökad spridning. Sammantaget betyder det att smittvägarna är mer komplexa än vad vi skulle önska, och ingen vet hur länge vilda fåglar kan bära på ett aggressivt virus utan att själva bli sjuka och dö. Berndt Klingeborn rynkar aningen bekymrat på pannan.

– Vi vet för lite om hur det smittar mellan olika arter.

Kan vattenlevande fåglar smitta landlevande fåglar? Kan småfåglar smittas? I Kina har vi sett att pilfinkar har plockat upp viruset utan att själva bli sjuka. Det betyder att de bär på viruset och är en ständig smittkälla för tama fåglar.

Osäkerheten är också stor om hur fågelinfluensaviruset kan smitta andra däggdjur. I Tyskland upptäcktes under veckan en smittad katt. Och för drygt tjugo år sedan drabbade ett annat fågelvirus, H10N4, mink i Sverige. Det är nästan bortglömt, men var en stor katastrof för minkfarmer i Blekinge. Hundratusentals djur insjuknade och många tusen dog.

– Vi kunde se att fåglar hade landat på taken till burarna för att äta upp minkarnas mat, och vi fann en mås med ett avhugget ben som en mink nafsat tag i, berättar Berndt Klingeborn. Men sen spreds smittan vidare också mellan minkar.

Den influensavågen ebbade ut, men risken finns att den nya fågelinfluensan biter sig fast i Europa hos vilda fåglar och blir en så kallad endemisk sjukdom, befarar Anders Engvall, som är generaldirektör för SVA.

– Det är inte omöjligt att vi får leva med det i åratal, men då som en veterinärmedicinsk sjukdom, säger han.

Skräcken hos världens samlade smittskyddsexperter är att H5N1 ska förändras i ännu ett steg så att det även enkelt kan hoppa mellan människor. Då hotar en världsomspännande epidemi och många miljoner människor kommer att dö. Men det scenariet har inte kommit närmare på grund av veckans utbrott i Sverige. Risken för oss att smittas av vilda fåglar är minimal. Det finns inget känt fall i hela världen.

Oron för virusets framfart gäller i så fall snarare Afrika. Där har hittills tre länder fått smittan, även bland fjäderfä: Nigeria, Niger och Egypten. Där lever man tätt samman med sina husdjur, och höns är en viktig proteinkälla.

– Det är fattiga länder som inte har resurser att bekämpa en sjukdom som fågelinfluensan, säger Anders Engvall.

Vi ska inte bli förvånade om det dyker upp fler fall den närmaste tiden i länder som Kamerun, Sudan, Uganda, Rwanda och Tanzania. Till sommaren borde viruset dyka upp i östra Sibirien, och därifrån kan det föras vidare till Alaska och Nordamerika. Experter menar därför att den rika världen måste hjälpa till ännu mer för att stoppa spridningen i Afrika.

– Många säger till mig att influensa kan vi väl ta itu med när den väl dyker upp hos människor. Men sorry, då är det försent. Vi måste vara ute i god tid, säger Berndt Klingeborn.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera