Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Galen ko kräver tester för miljarder

Ett misstänkt fall av BSE har hittats i Västerås. Sverige riskerar nu att bli av med sina undantagsregler.

Som om det inte skulle räcka med fågelinfluensan så drabbas Sverige samtidigt av ett misstänkt fall av galna ko-sjukan. De preliminära provsvaren har gett ett tydligt utslag. Om de stämmer är det första gången som sjukdomen upptäcks i Sverige.

Anders Engvall är generaldirektör på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

– Vi är överraskade. Jag trodde att vi var fria från galna ko-sjukan i Sverige efter att vi gjort över 170 000 tester utan några konstaterade fall.

Den 12 år gamla kon fanns på en gård i Björksta utanför Västerås. För en tid sedan visade den upp förlamningssymtom och avlivades. Vid förbränningsanläggningen i Stenstorp i Västergötland tar man rutinmässigt hand om delar från avlivade djur som skickas till SVA i Uppsala för analys.

Och det var där som forskare i början på veckan fick ett oväntat utslag på testerna när lackmuspapperet skiftade till blågrönt – en signal om galna ko-sjukan. Och om analyserna bekräftas på EU:s referens­laboratorium i Weybridge i Storbritannien så kan det få stora konsekvenser för Sverige.

– Hittills är vi det enda EU-land som inte har drabbats av galna ko-sjukan, men om det är så tvingas vi kliva ner ett pinnhål i regelverket, säger Anders Engvall.

Om det rör sig om galna ko-sjukan måste troligen alla djur på gården i Västerås avlivas, för man kan bara upptäcka smittan vid obduktion. Men inte nog med det. Sverige kan tvingas införa skärpta bestämmelser likt andra EU-länder och testa all nötboskap äldre än 30 månader vid slakt innan köttet får säljas i butikerna. Det blir en rejäl ökning av antalet provtagningar. På SVA utför man i dag omkring 40 000 tester, och det skulle i så fall öka till omkring 140 000. 100 000 fler tester innebär givetvis stora oönskade kostnader.

– Det är ett jobb vi förstås helst är utan, säger Anders Engvall.

Dessutom kan det bli en ny våg av rädsla för att äta kött.

Det är fem år sen som galna ko-sjukan ­senast vållade larmande rubriker och löpsedlar. I Sverige har ett tiotal misstänkta fall bland djur dykt upp under åren, men de har alla visat sig vara falsklarm. Samtidigt har det inpräntats att det är riskfritt att äta svenskt kött. Den bilden kan nu få sig en törn.

– Jag menar att svenskt kött är säkert, säger Anders Engvall. Det finns en risk att vi får en sån debatt nu, men jag tycker att det vore onödigt.

Anledningen är att få människor har drabbats av den ­mänskliga formen av galna ko-sjukan, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Sen den först uppdagades för tio år sen så har 150 fall rapporterats runt om i världen, flertalet i Storbritannien. Alla har inte smittats av kött, men en 26-årig kvinna som avled i Nederländerna förra året hade varken genomgått någon blodtransfusion eller besökt Storbritannien. Smittorsaken var därför troligen att hon ätit kött.

Galna ko-sjukan, eller BSE som sjukdomen heter, drabbar hjärnan hos nötkreatur. Den upptäcktes för första gången i Storbritannien 1986. Smittämnet är ett protein som kallas prioner och som inte kan brytas ner i kroppen, utan i stället klumpar ihop sig i hjärnvävnaden.

Att BSE utvecklades till en epidemi bland djur i Europa på 1990-talet berodde på att kött- och benmjöl som framställts av djurkadaver blandades i djurfoder.

Hur kon i Västerås kan ha smittats vet man inte. Det kan ha funnits djurfoder av det slaget i Sverige för elva-tolv år sedan. Men det finns också fall av BSE som uppträder spontant hos djur utan smitta. Forskarna har också sett att det svenska fallet avviker från den klassiska bilden av sjukdomen. Proteinstrukturerna ser litet annorlunda ut, men vad det betyder vet man inte ännu.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera