Ekonomi

Neurotiska småsparare

Det var det värsta raset sedan 11 september, värre i Sverige än i USA. Återigen fick småspararnasvarte petter.

Mellan perioden 17 maj till 22 maj föll Stockholmsbörsen med ungefär 16 procent. Varför?

Den utlösande faktorn kom från andra sidan Atlanten. Ny statistik att inflationen i USA hade stigit mer än väntat under april månad. Stigande inflation är ett tecken på att en ekonomi börjar slå i taket och riskerar att bli överhettad. Därför spred sig oron på börserna runtom i världen över att den amerikanska ekonomin kanske inte kunde växa lika kraftigt som man tidigare trott och att centralbanken, Federal reserve, skulle höja räntan. Kurserna föll, från New York till Stockholm, via till exempel Singapore, Indien och Brasilien.

Redan innan aprilsiffrorna kom rådde osäkerhet om den amerikanska inflationen, förstärkt av den senaste tidens stegrade oljepriser och höga tillväxt. Att reaktionen nu blev kraftig är inte förvånande, menar Pietro Veronesi, professor i finansiell ekonomi vid University of Chicago.

– I tider med hög osäkerhet är det vanligt att aktiemarknaden reagerar kraftigt på nyheter. När de nya inflationssiffrorna var högre än väntat ledde det till förväntningar på en räntehöjning vilket i sin tur är negativt för finansiella tillgångar som aktier.

Ändå var inte inflationen våldsamt långt ifrån vad marknaden hade trott, 0,6 procent i april, jämfört med de 0,5 procent enligt en enkät. Nedgången var också betydligt måttligare i New York, Frankfurt, London och Tokyo jämfört med Stockholm.

Varför en sådan krasch just i Sverige?

– Sverige hade haft en väldigt stark uppgång under en längre tid, främst inom råvaru- och verkstadssektorn, säger Mikael Malmqvist, mäklarchef på Nordea.

Det var dessa bolag som framförallt startade nedgången, även om den sedan spreds till andra bolag på börsen.

Runt den 17 maj hade den svenska börsen stigit ungefär 34 procent på ett år. Under samma period hade Londonbörsen stigit med 12 procent och New York (Dow Jones) med 16 procent. Så när världens börser började falla på grund av de amerikanska siffrorna tog personer som sett sina investeringar i Sverige öka ordentligt i värde det säkra före det osäkra och plockade hem vinsterna. De sålde sina aktier och köpte säkrare värdepapper, som obligationer, eller höll kvar pengarna på kontot. Många aktier låg även efter fallet på plus. Boliden föll exempelvis med ungefär 25 procent mellan den sjuttonde och tjugoandra maj, men hade då ändå gått upp med cirka sjuttio procent sedan årsskiftet.

Enligt Anders Andersson, forskare på Swedish Institute for Financial Research, visar forskning att människor ogillar att förlora pengar betydligt mer än vad de gillar att vinna. Det gör att många, i synnerhet småsparare, är väldigt snabba att sälja när deras aktier har stigit i värde, som de gjorde under Stockholmsbörsens svarta vecka. Om investeringarna tvärtom ligger på minus blir de flesta snarare inaktiva och håller fast vid sina aktier i hopp om att de ska klättra uppåt igen. Den typen av mentalitet kan kosta småspararna pengar.

– Vi kan se att institutioner ofta köper när småsparare säljer och tvärtom, säger Anders Andersson. Och institutionerna är oftast smartare.

Under tisdagen vände den svenska börsen uppåt igen. Någon riktig krasch i likhet med vad som hände under IT-åren verkar det inte handla om.

– Skillnaden mellan då och nu är att bolagen ju tjänar pengar i dag, säger Anders Andersson.

Under åren i början av 2000-talet var företagens värde på börsen ovanligt höga i förhållande till deras vinst (de som aktiemarknaden kallar p/e-tal). I dag däremot ligger de nära det historiska genomsnittet.

Men fortfarande råder osäkerhet i USA. Sedan 2004 har den amerikanska styrräntan ihärdigt höjts. En stark inhemsk ekonomi och stigande energipriser har varit viktiga anledningar. Den senaste höjningen skedde 10 maj, från 4,75 procent till 5 procent. Många har trott att det skulle bli en paus i höjningarna till sommaren, men nu kan detta komma att ändras.

– Aktiemarknaden kommer att vara fortsatt svängig under ett par veckor framöver eftersom osäkerheten kring inflationen och vad centralbanken tänker göra kvarstår, tror Pietro Veronesi.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera