Jan Eliasson: »Jag har just hittat min tomtedräkt«

Text: Lisa Bergman

Alla som hittills försökt mäkla fred i den plågade Darfurregionen och förmå regeringen i Khartoum att acceptera internationella fredsstyrkor har misslyckats. Nu har FN:s generalsekreterare utsett Jan Eliasson till FN:s speciella sändebud till Darfur.

Vad ska du göra för att lyckas med det som alla andra hittills har misslyckats med?

– Ja, en medlares funktion kan liknas vid att vara den som ska leda hästarna till vattenhålet. Att sedan tvinga dem att dricka är förstås en futil övning. Så det gäller att få konstellationerna att stämma, ingjuta förtroende hos parterna och få dem att inse att fortsatt konflikt skadar deras egna intressen.

FN-chefen Kofi Annan har varit mycket kritisk till att omvärlden inte har kunnat hindra katastrofen i Darfur. Vad tror du hade kunnat göras annorlunda?

– Självklart ska man agera så tidigt som möjligt i konflikter och det är oerhört trist att situationen har fått pågå så länge. Oenigheten i säkerhetsrådet har varit en orsak, den ledde så småningom till att afrikanska fredsstyrkor skickades till området. Styrkornas svaga ställning utnyttjades i sin tur av parterna.

Hur borde den svenska regeringen agera i dagsläget?

– Om FN ska skicka fredstrupper till Darfur borde Sverige bidra till detta. Dessutom är det viktigt att man inte drar ner på biståndet, vare sig generellt eller specifikt till området – omvärldens och hjälporganisationers närvaro är väldigt viktigt.

Vad har du för intryck av den nya FN-chefen Ban Ki-Moon?

– Han är skicklig och smidig och hans diplomatiska utbildning har inte varit någon lekskola; att vara utrikesminister i Sydkorea är ingen sinekur – det är en fråga om överlevnad.

Västvärlden har de senaste 50 åren försökt lösa konflikten mellan Israel och Palestina – varför har man inte lyckats bättre?

– FN och EU har båda haft svaga positioner i den här konflikten. Det blir ingen fred i det här området förrän vi får ett Israel med erkända gränser, ett självständigt Palestina och även ett starkt Libanon som inte är spelplats för utomstående intressen.

– Men konflikten rymmer så oerhört många aspekter och tiden har bara fördjupat de sår som flyktingskap och religiösa motsättningar rivit upp.

USA har ett stort inflytande på situationen i Mellanöstern. Vad tror du att en omsvängning i den amerikanska utrikespolitiken skulle kunna leda till?

– Om Palestina får en enhetsregering mellan Fatah och Hamas tror jag att USA är beredda att sätta press på Israel. Om både Israel och Palestina inser att militära medel inte leder någon vart så kanske det finns en möjlighet till framgång. En av Baker-kommissionens slutsatser är att USA:s försämrade ställning i hela arabvärlden, och det utbredda USA-hatet, bottnar i konflikten mellan Israel och Palestina. Därför är det också en faktor i Irakkriget.

Vad tror du kommer att hända i Irak?

– Jag tror att den amerikanska närvaron kommer att minska gradvis, men det förutsätter en starkare, trovärdig irakisk regering och ett ännu starkare regionalt engagemang och ansvarstagande. Det får inte bli en stor motsättning mellan sunniter och shiiter i hela arabvärlden – det vore livsfarligt.

Vad tycker du om ditt gamla departements behandling av Lars Danielsson?

– Det var sorgligt att han fick hänga i luften och leva i sådan ovisshet så länge. Man borde ha tagit tillvara hans stora kompetens på ett bättre sätt.

Fokus jury har utsett Årets svensk 2006 som ska tillkännages i morgon – vem skulle du vilja ge titeln till?

– Ska vi se nu, årets svensk 2006. Jo, det är klart, det är ju Christer Fuglesang, förste svensken i rymden!

Ska du vara tomte i år?

– Ja, jag är alltid tomte för mina barn och barnbarn. Jag har just hittat tomtedräkten i flyttgodset från New York – det rådde desperation här i förrgår innan jag hittade den.