Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Svensk ubåt USA:s skräck

Den har kallats ett av de störst ahoten mot den amerikanska marinen. USA fortsätter att hyra den svenska ubåten Gotland för att lära sig hantera faran.

San Diego på amerikanska västkusten är hemmahamn för världens största flottstyrka. Här kryllar det av militärer, flottbaser och krigsfartyg. En av alla dessa båtar är svenska Gotland. Eller som den heter på militärspråk: UIV – Ubåt i västerled

Orsaken till att Gotland finns på plats i San Diego låter nästan komisk, men är alldeles sann – den amerikanska marinen skräms av den svårupptäckta svenska ubåten. Sedan ett och ett halvt år hyr de därför Gotland med full besättning för att öva på att hitta den.

Det hela började år 2000 med en övning i Medelhavet där Sverige deltog med en annan ubåt av ungefär samma typ som Gotland.

– Ubåten hördes inte, syntes inte och kunde inte fångas in av de andra medtävlarna. Men själv såg hon och hörde allt. Det var smygtekniken som kom till sin rätt, säger Kjell Göthe, informationschef på Kockums, som har byggt Gotlandsubåtarna.

Detta väckte USA:s intresse. Kunde Sverige bygga så svårfångade ubåtar skulle ju även mer illasinnade länder kunna göra det. För två år sedan kom så en begäran från USA till den svenska regeringen om att hyra en Gotlandsubåt med svensk besättning. Sommaren 2005 var Gotland på plats i San Diego för att öva med den amerikanska marinen.

Örlogskapten Jens Nykvist, den svenska platschefen i San Diego, kallar det hela ett »litet äventyr«. Han och de övriga 28 officerarna på plats arbetar hårt. De är ofta till sjöss och där är det ett ständigt roterande schema av sex timmars arbete och sex timmars ledighet, dygn efter dygn i flera veckor i sträck. Ett antal svenska värnpliktiga har nyss muckat. Till våren kommer ett gäng nya.

Att Gotland gör bra ifrån sig i övningarna råder det inget tvivel om. Ett och ett halvt år efter att de började har den amerikanska marinen fortfarande svårigheter med Gotland. I somras förlängdes kontraktet med ytterligare ett år eftersom amerikanerna ville öva mer.

– De har problem att hitta den, säger Jonas Haggren, stabschef vid första ubåtsflottiljen i Karlskrona.

Varför är då Gotland så svår att upptäcka? Svaret är att den är liten, tyst och svår att finna med tekniska medel. Det hela är en helhet, förklarar Kjell Göthe på Kockums. Det handlar om båtens design och propellrarnas utformning, bland annat. Men den riktigt stora innovationen är den luftoberoende Stirlingmotorn. Inte bara är den mycket tystgående, den gör även att ubåten kan stanna mycket längre under vatten än vad vanliga dieselelektriska ubåtar kan; upp till fyra veckor jämfört med normala tre-fyra dagar. Och det är när ubåtarna går upp till ytan och det går att fånga periskop eller master på radar som de brukar upptäckas, förklarar Jonas Haggren vid första ubåtsflottiljen.

Det går många historier om hur bra den svenska ubåten egentligen är. Den sägs ha sänkt amerikanska fartyg, bland annat hangarfartyg, i olika övningar. Exakt vad som hänt vill ingen berätta, men stabschef Jonas Haggren säger:

– I övningssyfte kanske man har gjort det. Det är inget onormalt att man inom övning kommer inom sänkavstånd från sin motståndare. Sen vill vi inte slå på trumman och säga att vi sänker amerikanska fartyg till dagligdags.

Att USA är angelägna om att lära sig fånga Gotland råder det inga tvivel om. De står för hela kalaset. Totalt har de betalat 30 miljoner dollar, eller runt 200 miljoner kronor, för de två år som Gotland är i USA. Detta ska täcka alla kostnader för övningen – från diesel och underhåll till skolgång för den svenska personalens barn.

Efter den 11 september 2001 har USA allt mer kommit att intressera sig för hemmaförsvar. Det är bland annat därför de vill öva upp sin kompetens att hitta ubåtar som Gotland, som är något helt annat än de betydligt bullrigare och större sovjetiska atomubåtarna under kalla kriget.

– Amerikanerna vet ju om att de har en svaghet när det gäller den här typen av ubåtar. Det är ju därför ubåten är där, säger Bo Wallander, chef på strategiavdelningen vid Försvarshögskolan och fram till i somras marinattaché i Washington.

Medan USA lär sig hur de ska upptäcka tysta dieselelektriska ubåtar får Sverige kunskaper i att agera tillsammans med utländska flottor, något som enligt försvaret är bra inför internationella operationer.

– Det är inte fel för Sverige att under två år ha en ubåtsbesättning som får träna och utbilda sig och någon annan betalar. Vi kommer ju att få oerhört kompetenta officerare, säger Stefan Ring, överstelöjtnant verksam vid Försvarshögskolan.

En svensk ubåt stationerad i USA – enligt Stefan Ring hade ett liknande samarbete varit helt otänkbart för 20 år sedan. Men efter kalla krigets slut och med EU-medlemskap och internationalisering höjer inte många på ögonbrynen över att Sverige hyr ut en ubåt till USA.

– Det är viktigt och nödvändigt att ha de här typerna av samarbeten. Vi är ett litet land och kan inte utveckla allt själva. Dessutom ägs ju försvarsindustrin av utländska intressen. Det gör att det finns handelspolitiska skäl att se till att inte bromsa den här typen av verksamhet, säger Stefan Ring.

Stefan Ring tillägger att Sverige dessutom har ett stort militärtekniskt utbyte med USA.

– Sverige är ju beroende av tekniksamarbete med USA, inom till exempel flygindustrin. För det är ju många komponenter i Jas som härrör från den amerikanska flygindustrin. Vi vill förhålla oss välvilliga till USA och så får vi tillbaka. Det är gungor och karuseller, säger han.

Att Gotland är svårupptäckt visar sig även i att de notoriska kritikerna av svensk försvarspolitik – vänsterpartiet och miljöpartiet – inte heller har full koll på den svenska ubåten i västerled. Ingen av partiernas nytillträdda representanter i riksdagens förvarsutskott säger sig ha hört talas om Gotland. Gunilla Wahlén från vänsterpartiet låter sig dock informeras och kommer efter några timmar med kritik mot det från militärt håll så lovordade samarbetet:

– Vi tycker att det är helt olämpligt. Vi ska inte ha ett sådant här nära samarbete med ett land som är i krig.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera