Sd-pengar granskas

Text: Ali fegan Påhl Ruin

Fokus och Dagens Samhälle avslöjade i december hur sverigedemokraterna flyttar pengar de fått från det kommunala partistödet till central nivå. Socialdemokraterna och moderaterna i konstitutionsutskottet tar nu ett gemensamt initiativ och beställer en utvärdering av hur det kommunala partistödet hanteras i kommuner och landsting.

– Tidningsuppgifterna har fått oss att ta det här initiativet, säger KU:s ordförande Berit Andnor (s) som anser att riksdagen måste få en heltäckande bild av hur stödet används i dagsläget.

Vice ordförande i KU, Per Bill (m), ser det som en principfråga.

– Det är viktigt för demokratins legitimitet att bidrag används på det sätt som lagstiftarna tänkt sig.
Sverigedemokraterna har i sina stadgar beslutat att kommuner och landsting bör skicka en fjärdedel av det lokala partistödet till riksorganisationen. Detta trots att lagen säger att stödet ska användas till lokalt partiarbete. Under de närmaste fyra åren kommer partiet att använda upp emot 15 miljoner kronor i lokala skattemedel i arbetet att nå riksdagen 2010.

– Så var det inte tänkt att stödet skulle användas, säger Berit Andnor.
Totalsumman för det lokala partistödet till alla partier uppgår till 550 miljoner kronor per år i lokala skattemedel. Politiker är ofta väldigt noga med att kontrollera att skattepengar används på det sätt som det var tänkt.

Men när pengarna går till deras egna partiorganisationer har intresset för uppföljningar uppenbarligen inte varit lika stort. Reglerna brister nämligen på en rad punkter.

För det första görs inga riksomfattande granskningar av hur stödet används, den senaste har över 20 år på nacken. Bara när det gäller själva utbetalningen av stödet visade det sig i vår granskning att det skiljer mycket mellan olika kommuner. Av de kommuner där sverigedemokraterna vunnit mandat uppgav 17 att de nöjde sig med att få in ett kontonummer från partiet eller att de betalar ut direkt till enskilda personer.

15 kommuner uppger att de betalar ut direkt till länsorganisationer, och som systemet är utformat i dag finns inga krav på distrikts- och länsorganisationerna att redogöra för om pengarna alls används i de kommuner vars skattebetalare faktiskt finansierat stödet. Endast 21 kommuner uppgav att de kräver att få se papper på att det finns en lokal partiorganisation.

För det andra har politikerna genom åren accepterat en osedvanligt luddig lagtext som riktmärke. Kommunallagen (2 kap 9 §) talar bara om att kommuner och landsting har rätt att ge ekonomiskt stöd till partier som är representerade i fullmäktige. Enligt lagens förarbeten ska stödet »uteslutande avse den partiverksamhet som är anknuten till kommunen respektive landstinget«. Men vad har egentligen gjorts för att uppmuntra juridiska prövningar av fall där stödet använts på tvivelaktiga sätt? 15 år efter att den nya kommunallagen började gälla lyser rättsfallen med sin frånvaro.

Bilden av hur partistödet används har med andra ord varit oklar länge. Frågan är varför KU tar det här initiativet just nu när sverigedemokraternas missbruk av stödet är i skottlinjen?

– Jag och vice ordföranden Per Bill (m) är nya i KU. Vi kan inte utesluta att missbruket sker i andra partier också, säger Berit Andnor. Och tillägger att det inte är uteslutet att det i ett nästa skede kan komma förslag på skärpningar i lagstiftningen.

Sverigedemokraternas presstalesman Jonas Åkerlund menar att de etablerade partierna känt till hur systemet fungerat i många år. Att KU nu beställer en utredning av det lokala partistödet ser han som ett tecken på rädsla för hur långt sd kan gå med ett tillskott på uppåt 50 miljoner i lokalt partistöd under mandatperioden.

– Det är beklämmande att se vad de nedlåter sig till. Det har känt till det här i så många år, säger han.