Utrikes

Iran vägrar ge vika

Kidnappningen av den iranska diplomaten Jala Sharafi har skärpt tonen mellan Iran och USA. Frågan är om parterna är beredda att starta ett nytt krig.

Nu ökar spänningarna mellan Iran och USA. Sedan den iranska diplomaten Jalal Sharafi kidnappades i Bagdad i söndags har tonläget skärpts avsevärt. Teheran anklagar Washington för att ligga bakom kidnappningen.

– Det verkar som om denna terrorhandling förövats inom ramarna för president Bushs beslut och med målet att eskalera konfrontationen med Iran, kommenterade Hassan Kazemi-Qomi, Irans ambassadör i Bagdad, enligt iransk statstelevision.

Amerikanska officiella källor förnekar all inblandning.

– Vi har kontrollerat våra trupper och ingen av dessa ska ha varit inblandade, kommenterade Christopher Garver, som är USA-militärens talesperson i Bagdad.

Men den senaste tiden har flera iranier, bland dem även diplomater, gripits av amerikanska styrkor i Irak. USA:s förklaring är att de misstänks stödja shiamuslimska rebeller i Irak, men det tillbakavisas kraftigt av iranska myndigheter.

I en helikopterledd gryningsräd den 11 januari stormade USA-styrkor en byggnad i Arbil i norra Irak. Fem iranier fördes bort, vilket ledde till kraftiga protester från Iran, som hävdade att byggnaden var ett konsulat och därför fredat enligt internationell lag. USA hävdar i stället att både det aktuella huset och de gripna iranierna saknar diplomatstatus.

Förutom de upptrappade konflikterna mellan Iran och USA på irakisk mark, bidrar motsättningarna kring en eventuell iransk kärnvapenutveckling till den spända relationen. Det står högt på George Bushs agenda att hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Och i den frågan har Bush FN med sig. Den 23 december röstade säkerhetsrådet igenom en första serie sanktioner för att sätta stopp för Teherans anrikning av uran, trots att president Mahmoud Ahmadinejad uppger att det endast är för civila behov.

Senare i februari presenterar chefen för FN:s atomenergiorgan IAEA, Mohamed ElBaradei, sin rapport om Irans atomprogram. Den rapporten kan driva säkerhetsrådet att rösta igenom ytterligare sanktioner mot Iran.

I dagarna samlas också världens ledare i München på en konferens om säkerhetspolitik. Angela Merkel, Vladimir Putin och USA:s nye försvarsminister Robert Gates deltar, liksom Irans chefsförhandlare i kärnvapenfrågor, Ali Larijani.

Många bedömare ser mycket allvarligt på den senaste tidens utveckling, och drar paralleller till vintern 2002 – månaderna innan USA inledde invasionen av Irak och jakten på Saddam Hussein. I USA hörs nu röster som talar för en militärledd aktion mot Iran. Detta i ett läge där de ekonomiska och politiska sanktionerna mot landet blir alltmer kännbara och provocerar Irans ledning.

Samtidigt har Mahmoud Ahmadinejad nu meddelat att han inom kort kommer provköra 300 centrifuger för industriell urananrikning som installerats i en underjordisk kärnkraftsanläggning. Totalt rör det sig om 3 000 anrikningscentrifuger som enligt Ahmadinejad ska försörja landets fredliga kärnkraftsprogram med bränsle.

Provkörningen av de första centrifugerna kan komma snabbare än man tidigare trott. En diplomatisk källa säger enligt TT att Mahmoud Ahmadinejad kan välja att genomföra projektet lagom till årsdagen för den islamiska revolutionen 1979, som infaller söndag 11 februari.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera