Inrikes

Blå kommuner öppnar för fler flyktingar

Trycket från den borgerliga regeringen börjar ge resultat. Flera kommuner omprövar sitt motstånd.

På radion säger en irakisk flykting att hon inte kan tänka sig att bo någon annanstans än i Ronna i Södertälje. Här kan hon tala sitt språk, besöka sin kyrka och träffa släkt och vänner. »Det är som i Bagdad«, säger hon. Kanske är det inte så konstigt, för bara förra året tog Södertälje emot över 1 000 flyktingar, främst från Irak.

Södertäljes kusin norr om huvudstaden däremot, Norrtälje, tog emot 62 flyktingar förra året. Ändå gör Integrationsverket bedömningen att dessa två kommuner har fullt jämförbara möjligheter att ta emot flyktingar. Båda borde klara av att ta emot ungefär 250 flyktingar i år.

Generellt i hela landet är sambandet mycket svagt mellan antalet flyktingar som togs emot i kommunerna 2006 och det antal som Integrationsverket vill att varje kommun ska åta sig att ta hand om 2007. Storstadskommuner tar ofta emot fler än förväntat medan förorts- och småstadskommuner oftare har begränsat flyktingmottagande.

Med den massiva flyktingvåg som nått Sverige har kraven ökat på kommunerna från såväl myndigheter som regering. Integrationsverket har nu gått ut med en begäran till landets kommuner att se över möjligheterna att öka flyktingmottagandet. Och den moderata partipiskan viner över kommunerna – i synnerhet traditionellt snåla borgerliga kommuner, vars flyktingmottagande varierar mellan måttligt och obefintligt. Exempelvis Gotland tog förra året emot 26 flyktingar – långt ifrån de 150 platser som Integrationsverket nu efterlyser.

– Visst känner vi ett tryck från regeringen. Budskapet från migrationsministern Tobias Billström under partidagarna var tydligt; vi i kommunerna måste skärpa till oss och ta vårt ansvar, säger det moderata kommunalrådet Gustaf Hoffstedt.

Lomma, Kävlinge och Luleå har öppnat för ökat flyktingmottagande och förra veckan deklarerade Danderyds kommunalråd Gunnar Oom att kommunen har som ambition att teckna avtal med Integrationsverket om att ta emot 100 flyktingar – på tre år. En viss förbättring men inte i närheten av de 111 per år som Integrationsverket har begärt.
– Vi har en fin historia av att ta emot flyktingar i vår kommun och det är otroligt viktigt att vi gör det men den trånga sektorn är bristen på lediga bostäder i kommunen, säger Oom.
Just bristen på bostäder är det främsta argumentet mot ökat mottagande i de kommuner som tar emot färre flyktingar än vad Integrationsverket begär.
– Vi har tvåtusen personer i vår kommunala bostadskö, men nu måste vi i ren solidaritet titta på hur mycket vi kan öka mottagandet, säger Åsa Herbst, kommunalråd i Ängelholm.
– Ekerö är en utpräglad småhuskommun och bostadssituationen är ett problem. Det antal som Integrationsverket begär är helt orealistiskt, säger kommunalrådet Peter Carpelan och tillägger att det ekonomiska stödet dessutom är otillräckligt.
– Om vi ska lämna alla bostäder till flyktingar har vi ingenstans att placera kommunens egna socialfall, säger Lommas kommunalråd Thomas Håkansson.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera