Ekonomi

Småföretag: Fel nya företag?

SMÅFÖRETAG Det rasar en strid om hur viktigt nyföretagandet är. Är det antalet eller kvaliteten som räknas?

När entreprenören Torsten Jansson började sälja tryckta T-shirts i en källare utanför Göteborg i början av 80-talet anade han nog inte att han 25 år senare skulle ha ett imperium värt fem miljarder på börsen. I dag har Jansson 2 161 anställda i sitt bolag New Wave, som säljer märkeskläder, yrkeskläder och presentartiklar (bland annat Orrefors glas) internationellt. Det är just sådana företag som Sverige behöver, som växer och anställer, det är nog de flesta ense om.

Men de statliga institutionerna Nutek och Institutet för tillväxtpolitiska studier slåss nu om hur viktigt antalet nya företag är. Är det kvalitet eller kvantitet som räknas? Paradoxen i dag är att nyföretagandet i Sverige enligt Nutek är rekordhögt, men andelen företagare minskar. Varför? Jo, eftersom man med företagare menar personer som faktiskt försörjer sig genom sina företag. Av de nya företagen utgör ungefär 60 procent snarast en bisyssla för personer som får sin försörjning på annat håll, som anställda.

– Den absolut vanligaste företagsformen är fortfarande enskilda firmor, som nästan alltid är enmansföretag, säger Henrik Levin.

Det räcker alltså inte att bara titta på hur många nya företag som startas, vilket poängteras av näringsminister Maud Olofsson.

– Ta Sveriges exportintäkter: det är ett litet antal storföretag som står för merparten av dem. Det är riskabelt att ha det så. Vi behöver nya verksamheter som vågar satsa och växa och som kan ge sig ut på den globala marknaden, säger hon.

Situationen för Sverige har sin historia. Under den första hälften av 1900-talet sjöng både politiker och forskare storföretagandets lov. Det var i den tid då världen industrialiserades. Ford revolutionerade bilindustrin med sitt högeffektiva löpande band och svenska jättar som Ericsson, ABB och Volvo blev stora och starka. Land skulle med storskalighet byggas.

Så kom det sig att den svenska ekonomin blev starkt beroende av ett fåtal storföretag. Sedan hände något. Under 1970- och 1980-talen började det pratas om entreprenörskapets betydelse och tilltron till storföretagandets frälsning ifrågasattes. Synsättet har fått genomslag. I dag är både den svenska regeringen och den socialdemokratiska oppositionen överens om behovet av ökat nyföretagande.

Men så finns det de som verkar vilja väcka liv i den gamla tanketraditionen. Statliga myndigheten Itps menade i en nyligen publicerad rapport att åtgärder för att öka nyföretagsamheten riskerar att dra ned tillväxten. Argumentet går i korthet ut på att nya, små företag inte är lika produktiva som äldre och större, det vill säga att de producerar mindre per arbetad timme. Förvisso behövs de nya företagen för att ekonomin ska kunna förnyas, menar Itps, men i dag startas redan tillräckligt många nya företag i Sverige. Deras slutsats är därför att det viktigaste är att öka kvaliteten i de företag som redan finns. Ståndpunkten har mött hård kritik.

– De tar utgångspunkt i vad nyföretagandet betyder för produktivitetsutvecklingen, men det är också betydelsefullt vad det betyder för sysselsättningen, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Enligt Nutek är det främst i de mindre företagen som nya jobb skapas och särskilt inom tjänstesektorn. Av alla företag som startades under 2005 återfanns 50 procent inom områdena »företagstjänster och finansiell verksamhet«, samt »utbildning och hälso- och sjukvård«. Totalt stod hela tjänstesektorn för ungefär 80 procent av nyföretagandet.

– Under de senaste tio åren har industrinäringarna gått tillbaka, medan tjänstesektorn tvärtom gått framåt, säger Henrik Levin på Nutek, verket för näringslivsutveckling.

Även om tillverkningsindustrin fortfarande är den bransch som flest är anställda inom, så minskar dess andel av de totala jobben. Så även om nya, små företag är mindre produktiva så har de en viktig betydelse för att fler ska kunna ha ett arbete att gå till. Omställningen från tillverknings- till tjänsteindustri innebär sannolikt att Sverige måste acceptera en något lägre produktivitetsutveckling på kort sikt. Eller som Maud Olofsson rakt på sak uttrycker det:

– Om du startar ett nytt företag så är det väl inte då du är som mest produktiv? Det säger ju sig självt.

Stefan Fölster på Svenskt Näringsliv är inne på samma spår.

– Det är inte konstigt att nya företag har lägre produktivitet än gamla. Alla företag genomgår ett utvecklingsförlopp. Men det finns inget som säger att nystartade företag på längre sikt skulle vara mindre produktiva.

Samtidigt menar Henrik Levin på Nutek att det inte råder något motsatsförhållande mellan att stimulera nyföretagande eller tillväxt i redan befintliga företag.

– De flesta typer av satsningar, som regelförenklingar och skattesänkningar, främjar ju både och, säger han.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera