Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

Alzheimer: Hjärnans värsta fiende

Alzheimer en folksjukdom. År 2050 kommer 100 miljoner människor att lida av den. Nu intesifieras forskningen.

Ellen sitter och hänger i stolen på vårdhemmet, som en hopsjunken fågel. Det började med att hon ofta glömde vardagsbestyren, som att betala räkningar. Det blev många gräl med maken om varför hon inte längre skötte sina sysslor innan de till slut gick till doktorn. Men det dröjde tio år, tills hon var 70, innan hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom.

Omkring 25 miljoner människor har alzheimer i dag, och om fyrtio år kommer den siffran att ha fyrfaldigats och överskrida 100 miljoner. Det visar beräkningar från Johns Hopkins-universitetet i USA. I Sverige kommer en svensk av 40 (255 000 personer) att vara dementa.

Många tappar inte bara minnet, utan får också hallucinationer och vanföreställningar. De kan tro att främmande människor har trängt sig in i deras hem, och vissa blir aggressiva och slår sönder saker.

En viktig förklaring till den våldsamma ökningen är att människor lever längre. Särskilt i Asien stiger medellivslängden snabbt. Eftersom demenssjukdomar är mycket vårdkrävande, kommer också notan för sjukvården att bli gigantisk om alla som behöver hjälp ska få den.
Därför koncentrerar sig nu demensforskarna på att hitta metoder för att upptäcka sjukdomen tidigt. Det ska inte behöva dröja tio år, som för Ellen.

En tidig diagnos gör det lättare att sätta in rätt behandling och spara pengar åt samhället. För många patienter innebär det dessutom en chans att leva ett ganska normalt liv, och kanske till och med kunna gå till jobbet.

Den senaste positiva nyheten är att ett enkelt blodprov kan avslöja Alzheimers sjukdom mycket tidigare jämfört med andra metoder. Provet indikerar förändringar i blodplasmans proteiner, och visar rätt i nio fall av tio.

Den nya studien publicerades i den medicinska tidskriften Nature Medicine i måndags, och en av forskarna bakom rönen, Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, tror att testet kan finnas på svenska sjukhus inom ett år.

En annan metod som utvecklas snabbt handlar om att avbilda hjärnan med magnetkamera och PET-kamera. Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. Hon var först i världen med att ta fram bilder som visar hjärnskador hos levande alzheimer-patienter.

– Det har hänt väldigt mycket de sista fem åren. Med de tekniker vi har i dag är det möjligt att studera förändringar i hjärnan och se hur den senila placken, amyloiden, inlagras mellan nervcellerna, säger hon.

Medan magnetkameran avslöjar strukturella förändringar ger PET-tekniken möjligheten att se blodflöden i hjärnan. Den innebär att man märker in molekyler med radioaktiva ämnen och injicerar de i blodomloppet. Med PET-kameran kan man sen följa hur de märkta molekylerna tas upp i hjärnan.

En liknelse är att se placken som snö som sakta faller över ett hus. Med tiden växer drivorna och blockerar dörrar och fönster. Precis som ingen kan ta sig in i eller ut ur huset, så kan cellen inte längre kommunicera. Slutligen dör den. Den här plackinlagringen kan ha pågått i många år innan sjukdomen upptäcks.

Men fortfarande hundra år efter Alois Alzheimers upptäckt är gåtans lösning omtvistad. Forskarna är inte överens om att amyloid är huvudförklaringen till sjukdomen. Elisabet Englund är docent och neuropatolog vid universitetssjukhuset i Lund. Hon tycker att forskningen blivit enkelspårig när det handlar om amyloidens roll, och pekar på att proteinet dyker upp även i samband med andra sjukdomar.

Amyloid förekommer exempelvis vid andra demenssjukdomar, som blodkärlsdemens och frontallobsdemens, och patienter med mild alzheimer kan uppvisa både små eller stora mängder av proteinet. Dessutom har obduktioner visat att även friska personer, som såvitt man vet aldrig lidit av besvär, haft större mängder av amyloid i hjärnan.

Kanske är amyloid i stället för att vara upphov till sjukdomen snarare en slaggprodukt som orsakar skador. Ett annat spår går ut på att förändringar i en gen som heter Tau är boven i dramat.

Men de flesta forskare ser ändå en tydlig koppling mellan amyloid och alzheimer, och med de nya verktygen, blodprov och hjärnavbildning, kan diagnosen ställas allt fortare hos personer som visar tidiga tecken på minnesstörningar.

Men först är det viktigt att utesluta andra orsaker till besvären. Det kan röra sig om allt från utmattningsdepression och brist på vitamin B12 till diabetes eller en tumör. Om diagnosen blir alzheimer finns ingen bot. Men det finns mediciner som dämpar symptomen, och nu försöker man också ta fram läkemedel och vaccin som kan hejda och till och med vända sjukdomsförloppet.

Just nu pågår tolv olika vaccinationsstudier runtom i världen. Förhoppningarna är stora på att få fram ett verksamt vaccin, trots ett allvarligt bakslag för tre år sen. Då fick en studie avbrytas, eftersom ett 30-tal försökspersoner drabbades av hjärnhinneinflammation som en biverkning.

I en pågående studie i Sverige prövar ett 60-tal personer ett nytt vaccin. De första resultaten kommer förmodligen vid någon av de stora alzheimer-konferenserna som arrangeras nästa år i Hongkong och Chicago.

Ett annat hett spår är stamcellsforskningen, och där kom spännande rön i somras. I en studie på möss med Alzheimers sjukdom kunde Agneta Nordberg och kollegor från Karolinska institutet och University of Florida se att det går att transplantera mänskliga stamceller och få dem att utvecklas till nya nervceller i hjärnan.

Men det förutsatte att mössen samtidigt också fick läkemedlet Fenserin, som minskar amyloidinlagringen och därmed bromsar sjukdomen. Hos de möss som inte fick Fenserin angreps stamcellerna och förstördes innan de hunnit omvandlas till nya nervceller.

Agneta Nordberg ser resultaten som ett viktigt steg framåt. Fenserin är ett läkemedel som ännu inte är godkänt, men som ser lovande ut för att bromsa sjukdomen. Och i framtiden skulle transplantation av stamceller kunna erbjuda bot, om det går att upprepa resultaten från djurförsöken på människor.

– Det är fortfarande en vision, men vi ser att det kan bli en värdefull behandling särskilt för yngre alzheimerpatienter. Och att kunna hejda eller bota sjukdomen skulle både spara lidande och pengar. Den stora kostnaden i dag är vården, inte läkemedlen. Här kan vi se framför oss att fler yngre patienter skulle kunna fortsätta gå till jobbet som vanligt, och fler äldre skulle kunna klara ett eget boende utan att bli sängliggande.

Det var den tyske psykiatern Alois Alzheimer som först upptäckte hopklumpningarna, placken som förstör hjärnan. I en vetenskaplig artikel år 1907 beskrev han en patient, en kvinna i femtioårsåldern, som led av förföljelsemani, vanföreställningar och minnesstörningar. Efter hennes död fann Alzheimer hjärnskador vid obduktionen och de ansamlingar vid cellerna som han kallade för plack.

Läs mer:

Hjärnan: En levande själ

Intelligensen har inga gränser

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera