Christian Azar, professor i fysik

Text: Emma Härdmark

Bild: Sören Håkanlind/Scanpix

I dagarna kommer den sammanfattande slutrapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. Christian Azar, professor i fysisk resursteori på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, är en av experterna i IPCC, en panel som tillsammans med Al Gore i år får Nobels fredspris.

Vad tänkte du när du fick veta att IPCC fått Nobels fredspris?

– Att det var jätteroligt och det har varit jättekul att vara med som en av få från Sverige. IPCC har redan ett väldigt stort förtroende bland världens regeringar och det här kommer ytterligare att stärka det förtroendet.

Nu är det ett år sedan klimathajpen exploderade i Sverige. Vilka konkreta förbättringar har du lagt märke till under året?

– På EU-nivå kan man se att de fattat viktiga beslut om att förbättra systemet med utsläppsrätter och i Sverige höjdes koldioxidskatten. Det är klart att opinionen har drivit på de förändringar som nu sker inom klimatpolitiken, framför allt inom moderaterna. Alliansen var ju splittrad när de gick till val, kristdemokraterna ville sänka bensinskatten.

Förra veckan kom uppgifter om att den globala efterfrågan på energi om 20 år kommer att vara 50 procent högre än i dag. Hur oroade ska vi vara över Kinas och Indiens galopperande industrialisering?

– Vi ska vara mest bekymrade över våra egna utsläpp här i i-länderna. En amerikan släpper fortfarande ut fem gånger mer än en kines gör, och tjugo gånger mer än en indier. Det blir lätt att slå ifrån sig problemet och tänka att det är deras fel. Självklart måste vi se till att Kina och Indien vidtar åtgärder mot sina utsläpp, men man måste börja här på hemmaplan. Annars blir det en död hand över all kreativitet kring det vi kan göra här.

Det pratas ofta om att tekniken att fånga in och lagra koldioxid måste utvecklas. Hur långt har forskningen kommit?

– I Norge används tekniken redan inom naturgasutvinningen. Men det kostar, så privata företag kommer inte att göra det om det inte finns en press på dem. Genom att höja kostnaden för att släppa ut kommer man till slut välja att fånga in koldioxiden i stället. Men det kommer bara att bli aktuellt på stora industrier som kolkraftverk. Några små fångstlådor på våra bilar kommer vi aldrig få se.

Ja, bilar är en stor utsläppskälla. Vad tänker du kring idén att utveckla spannmål, till exempel vete, som alternativt drivmedel till bensin?

– Att göra etanol av vete kommer aldrig bli någon stor hit. Däremot kan man göra etanol från sockerrör och snabbväxande skog. Det kommer vi säkert få se mer av i framtiden.

Vad kör du själv för bil?

– Jag har ingen bil. Det är ett medvetet val. Jag gillar att cykla, det är inte schyst att släppa ut för mycket koldioxid.

Hur ställer du dig till kärnkraft?

– Kärnkraft har väldigt små koldioxidutsläpp, det är klart att det blir intressant för att få ner utsläppen. Men jag är väldigt tveksam till att se kärnkraft som en lösning på global nivå med tanke på avfallet. Skulle vi bygga ut kärnkraften här i Sverige skulle vi skicka en signal till andra länder att det är en lösning. Kärnkraften genererar för stora problem för det.

Om man som privatperson vill förbättra klimatet, vad ska man göra då?

– Det första man ska göra är att sätta press på sina politiker så att de skärper styrmedlen. Det andra är att minska sina egna utsläpp, att man minskar sitt flygande och/eller inte åker bil.

Du flyger en hel del i ditt jobb, hur kompenserar du för de utsläppen?

– Det gör jag inte.

Va?

– (lång tystnad) Det är enskilda företag som har olika strategier för hur man ska kompensera. Vissa är säkert bra, men andra är mindre bra. Man måste kolla upp hur det där fungerar, det har inte jag gjort. Och jag vet inte om jag tänker göra det heller för om man ska lösa problemen med koldioxid handlar det om att göra själva utsläppen dyrare. Vi kan inte överlåta det till ett individuellt ansvar att lösa det genom att inte åka flygplan, inte köra bil, inte äta kött och så vidare. Man måste se till att det blir lönsamt att vara miljövänlig.

Detta har hänt

FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) släpper på lördag, den 17 november, en sammanfattande rapport om det samlade kunskapsläget kring klimathotet.

Under sex års tid har drygt 3 000 experter från 130 länder, bland annat den svenske forskaren Christian Azar, deltagit i processen. Till skillnad från de tidigare delrapporterna riktar sig den här slutrapporten i första hand till politiker och andra beslutsfattare.