Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
nyh-somn Inrikes

Därför är du hösttrött

I november slår tröttheten till. Men det hjälper inte att sova mer, för problemet sitter i magen.

Det sägs om Johan Wolfgang von Goethe, poeten, att han på sin dödsbädd i Weimar, i sitt sista andetag, ropade: »Ljus, mera ljus!«.

I svenska november är det lätt att sympatisera med honom. Solen försvinner. Ett grått dis är det enda som skiljer dagen från natten

Vi känner oss hängiga, snarstuckna, gäspar dygnet runt. Men försöker vi sova mer blir vi inte piggare.

– Nej, det hjälper inte ett dugg. Du blir inte gladare om du så sover 16 timmar per dygn, säger Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och professor vid Stockholms universitet.

När man pratar om trötthet gäller det att skilja agnarna från vetet. Sömnproblem är ett ökande och vanligt skäl till trötthet.

Svenskarna sover sämst och minst i Europa, enligt en undersökning som Synovate Temo gjorde bland 3 600 personer i sju europeiska länder i somras.

På 25 år har den svenska sömnlösheten ökat, visar statistisk från Statistiska centralbyrån, SCB. 25 procent av svenskarna uppgav 2005 att de har svårt att sova, jämfört med 15 procent 1980.

Bland dessa finns ungefär 200 000 personer mellan 25 och 65 år som lider av sömnapné, kronisk trötthet, på grund av att de snarkar kraftigt eller håller andan i sömnen.

Dessutom finns en stor grupp som sover uselt på grund av stress, oro och ångest. Forskare och läkare har sett hur dessa sömnproblem ökat, främst bland kvinnor, och kallar det nu för en folksjukdom.

Men den allmänna trötthet många känner under hösten och vintern är egentligen något annat.

Den beror inte på för lite sömn, utan av för lite ljus. Det är biologiskt.

Människan, säger professor Torbjörn Åkerstedt, är ett bytesdjur. Men vi har aldrig varit bra på att jaga och samla föda i mörker. Därför har vi en biologisk klocka som ger en signal att sova när mörkret faller och vakna när solen går upp.

Denna klocka består av hormonet melatonin, som styr ämnesomsättningen. När det är som mörkast på dygnet ska melatoninet vara på sin lägsta nivå, ämnesomsättningen närmast ligga i dvala och vi själva vara mest sömniga.

Men när ljuset förändras efter årstider ruckas systemet. Vi får mindre ljus och har en konstant låg halt av melatonin, vilket gör att vi gäspar på dagarna. Och på nätterna når melatonincykeln aldrig ner i sitt bottenläge, vilket gör att vi får svårare att sova.

Problematiken är densamma som för de omkring sju procent av svenskarna som varje år diagnostiseras med allvarligare mörkerdepression, så kallad Sesaonal Affective Disorder.

– Det enda man kan göra för att minska tröttheten är att vara i ljus. Vara ute de få timmar det är ljust och ha starka lampor, säger Torbjörn Åkerstedt.

Med nya sömnmedel, som innehåller melatonin, försöker läkemedelsindustrin återskapa den naturliga ämnesomsättningscykeln, i stället för att som med dagens sömnmedel slå knockout på kroppen. De nya sömnmedlen finns redan i USA och håller på att registreras i Europa.

Tanken att kroppen behöver åtta timmars sömn är urgammal och finns upptecknad av kung Aldred av Wessex på 600-talet.

Dagens forskare säger att genomsnittspersonen behöver minst 7,1 timmars sömn. Men forskningen visar också att de flesta inte sover mer än åtta timmar, även om vi kan. Förr i tiden gick folk och lade sig på eftermiddagen när det blev mörkt, men sov inte längre för det.

Den biologiska klockan säger alltså att vi ska sova när det blir mörkt. Men vi behöver bara sova sju, åtta timmar för att bli utvilade.

Faktum är att vi skulle klara oss med ännu mindre sömn. Genom att tupplura sig runt dygnet kan man minska sömnbehovet dramatiskt. Men på grund av den biologiska klockan är det svårt att genomföra praktiskt.

Ljusets makt över oss är för stor. Vilket kanske var det som poeten Goethe menade.

4 thoughts on “Därför är du hösttrött

  1. sE skriver:

    ”Ökat främst bland kvinnor” är en fras som används då kvinnor får sina problem belysta, uppmärksammade och diagnosticerade. Män har samma ökning men mäns problem skrattar läkarna mest åt. ”Lille gubben, du får skärpa till dig”.

  2. Andreas skriver:

    Det är ju väldigt bra att man blir trött i november, jag menar, snart kör den stora julstressen igång och då är det ju bra att man har latat sig en stund…

Kommentarer är avstängda.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera