Mikael Håfström: »Svenska kritiker är hårdast«

Lagom till Halloween hade Mikael Håfströms senaste film »1408« Sverigepremiär. Filmen, en psykologisk rysare med bland andra John Cusack i huvudrollen, har gått väldigt bra i USA.

»1408« är en rysare efter en novell av skräckmästaren Stephen King. Tidigare har du gjort »Strandvaskaren« som också är en skräckhistoria. Vad är det som är så tilltalande med just den genren?

– Det är fascinerande med rädsla, det är en så basal reaktion. Jag är själv väldigt lättskrämd och gillar verkligen att bli rädd när jag går på bio. Skräckfilm är ju en genre med en lång tradition som har missbrukats på många sätt, det har varit så mycket splatter och blod. Jag gillar mer den psykologiska thrillern med inslag av skräck.

»1408« är din andra Hollywoodproduktion? Har Sverige blivit för litet för dig?

– Nej det vill jag inte påstå. Men jag skrev på ett kontrakt för två filmer och »1408« är den andra. Men jag har faktiskt inte fått några bra erbjudande från Sverige.

Vad har du själv för starka skräckfilmsminnen?

– Som alla i min generation gick jag och såg »Exorcisten« lite för ung, det var riktigt läskigt. Jag vågade inte berätta för mina föräldrar att jag hade sett den.

Vad är de största skillnaderna mellan att jobba som regissör i Sverige och i den stora filmindustrin i Hollywood?

– Faktum är att det är mer likheter än skillnader, det är samma typer av problem jag måste brottas med. Skillnaden är att det är så många fler människor att förhålla sig till och fler som jag måste förankra mina idéer hos innan de går att genomföra. Men jag har fortfarande stor makt som regissör. Det finns en bild av att det är lätt att bli överkörd i Hollywood av en massa feta producenter men det stämmer inte alls. Sen är det ju mer pengar vilket är kul. Det finns ett mycket större utrymme för efterarbete av materialet. I USA kan jag låta en provpublik se filmen och sen utifrån deras reaktioner klippa om och ändra saker.

Det låter som publikfrieri?

– Jag skulle säga att det handlar om att göra det bästa av det materiel jag har. Det är en väldig skillnad att se filmen med publik och att sitta ensam i klipprummet, plötsligt får man skratt på helt oväntade ställen. Det är också en stor skillnad på den svenska och den amerikanska biopubliken. I Sverige betraktar vi tyst medan i USA kommenterar publiken och pratar rakt ut. Det blir ett direkt gensvar som är väldigt schysst.

Din förra film »Derailed« fick inga vidare recensioner och gick inte så bra. Är det svårt att komma igen efter någonting sådant?

– I Sverige var uppfattningen att den gick dåligt men det stämmer inte helt. Den drog in massor av pengar. Men det var en del recensenter som inte gillade den, det stämmer. Jag bryr mig faktiskt inte så mycket om vad som skrivs längre, jag slutade med det efter »Ondskan«. Tidigare var det livsviktigt för mig vad som skrevs men det är så jobbigt att bli så påverkad att det är bättre att låta bli att läsa.

Är det viktigt för dig att det du gör går hem i Sverige?

– Jag läste just att »1408« låg tvåa på biotoppen efter första helgen och det känns himla bra. Det är alltid kul när människor gillar det jag gör oavsett var. Sen är de svenska recensenterna mycket hårdare mot mig än andra och fråga mig inte varför. De är de som givit mig sämst kritik i hela världen.

Hur är det att göra film i en tid då biograferna blir allt färre och den illegala nedladdningen ökar?

– Det har pratats i en massa år om biografens död och än så länge har vi inte sett den, tack och lov. Mitt tips är att folk kommer fortsätta gå på bio, så länge biograftekniken också utvecklas.

Jag har hört att din pappa, konstnären Jan Håfström, har börjat göra filmer på senare år. Är det en inspiration uppåt i generationen i stället för neråt?

– Han har gjort ett par kortfilmer tillsammans med kompisar de senaste åren, ganska surrealistiska saker. Men han gjorde faktiskt en del konstfilm redan på 60-talet så han har nog inspirerat mig, liksom min mamma som var filmrecensent.

Vad blir nästa projekt?

– Det är en krigsepiskt drama som utspelar sig i Kina. Jag har just varit där och rekat och om allt går vägen börjar vi filma i februari nästa år.

Detta har hänt

Efter succén med filmatiseringen av Jan Guillous »Ondskan« som ledde till en Oscarsnominering, lämnade Mikael Håfström Sverige för Hollywood. Förväntningarna var höga. »Derailed« med Jennifer Aniston och Clive Owen gick bra komersiellt men fick ett ljummet mottagande av recensenterna. Hans senaste »1408« hade USA-premär i juni och har fått ett betydligt bättre mottagande.