Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Svenskt försvar beroende av USA

Sverige var beroende av USA:s försvarsteknik redan på 1950-talet. Och det är likadant idag.

Paris 1949. Dag Hammarskjöld för en dialog med västmakterna om det framtida säkerhetsläget i Europa. Handelsembargot Cocom ska införas, med syftet att förhindra högteknologi från att nå Östeuropa och Sovjetunionen. Med sig har Hammarskjöld det vanliga neutralitetsbudskapet i ena näven – och ett förhandlingsbud i den andra. Budskapet är att svensk neutralitetspolitik utesluter officiellt deltagande i embargot – däremot skulle ett arrange­mang kunna ordnas i tysthet.

Det är känt att svensk neutralitetspolitik byggde på nära militärt samarbete med USA. Nu kan forskaren Mikael Nilsson på KTH också visa hur USA knöt Sverige – och sina allierade – närmare till sig genom att göra dem beroende av USA både ekonomiskt och militärt, men framför allt teknologiskt. Uppgifterna har han letat fram i amerikanska arkiv.

Genom att vägra sälja militärmateriel till Sverige och viktiga komponenter till svenska företag, satte USA press på regeringen att anpassa sin neutralitetspolitik så att den stämde överens med Washingtons syften.

För att Sverige skulle få köpa teknologi, krävdes tysta löften om deltagande i handelsembargot Cocom. Svenskt försvar byggde i stor utsträckning på ett starkt flygvapen och för det fordrades amerikansk militärteknik – teknik som USA befarade skulle kunna hamna i fel – sovjetiska – händer. Handelsembargot var tänkt att förhindra detta och att svetsa samman de västliga kapitalistiska länderna politiskt.

– För svensk del var det uteslutet att delta i embargot officiellt – men man kunde göra det inofficiellt, säger doktoranden Mikael Nilsson som fredag 14 december disputerar i ämnet med avhandlingen »Tools of Hegemony«.

Deltagandet i Cocom var av avgörande betydelse när Sverige genom skriftväxling på sommaren 1952 fick tillgång till amerikansk militärteknik. Därefter hamnar Sverige i stället i något av en gräddfil och fick i slutet av 50-talet som första land i Europa köpa amerikanska jakt- och luftvärnsrobotar.

– Sverige fick i princip köpa allt man ville av amerikanerna, säger Mikael Nilsson.

En konsekvens av försvarssamarbetet med USA var att Sverige blev beroende av amerikansk militärteknik.

– Det säger sig självt att Sverige inte hade kunnat skjuta ner västflyg med amerikanska robotar i ena stunden, för att i nästa stund begära följdleveranser av nya robotar då de tog slut, säger Mikael Nilsson.

Han menar att detta beroende i praktiken satte tydliga gränser för Sveriges möjlighet att upprätthålla neutraliteten i ett eventuellt krig mellan de två stormaktsblocken.

Mikael Nilsson drar också slutsatsen att det försvarssamarbete som drogs i gång på 50-talet fortfarande spelar väldigt stor roll för det svenska försvaret.

– Egentligen har väldigt lite förändrats – Sverige är fortfarande beroende av amerikansk teknik för produktion av svenska vapensystem, säger han.

Som exempel nämner Mikael Nilsson att viktiga komponenter i svenska stridsflygplan levereras av amerikanska företag, eller tillverkas på licens, och att ambitionerna att utveckla svenska stridsflygplan sannolikt måste läggas på hyllan på grund av stigande kostnader.

– Nästa stridsflygplan kommer förmodligen att köpas från USA, eller möjligen Storbritannien.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera