Hårdkokt historia

Text: Therese Larsson

Under påskaftonens eftermiddag äter svenskarna sex miljoner ägg. I timmen. Men varför?

Det är en väldigt gammal tradition att äta ägg till påsk, berättar Therese Schultz som är vd för branschorganisationen Svenska Ägg. Efter vintern började naturen vakna till liv igen, och så även hönorna som före värmelampornas och tilläggsfodrets tid inte lagt några ägg under vintern.

Exakt hur gammal seden är vet ingen, men det lär ha frossats i ägg redan på medeltiden när vi var katoliker i Sverige, berättar Lena Kättström Höök som är intendent på Nordiska museet i Stockholm.

– Att äta ägg är egentligen en katolsk sedvänja. 40 dagar före påsken började fastan, och eftersom det då var förbjudet att äta såväl kött som ägg, så sparades allt som hönorna värpte till påsk, säger Lena Kättström Höök och förklarar att det finns stor religiös symbolik kring att äta just ägg till påsk, som ju firas till minne av Jesu uppståndelse på tredje dagen efter korsfästningen. I många kulturer symboliserar ägg ursprunget till liv och pånyttfödelse, något som märks även i konsten där äggets perfekta form ofta hyllats. På internet hittar man hundratals sidor som hängivet ägnar sig åt ägg i konsten, men även åt konsten att måla ägg, som också det är en gammal tradition.

– Vi svenskar har målat ägg väldigt länge, och även det är faktiskt en religiös sed. I Östeuropa är det ännu vanligare, där förknippas det väldigt starkt med den grekisk-ortodoxa kyrkan, säger Lena Kättström Höök.

Så på 1800-talet kom den industriella revolutionen, och med den nya seder och bruk. Stålägg som fylldes med godis och presenter började tillverkas, och 1885 beställde den ryske tsaren Alexander III ett alldeles speciellt ägg i påskgåva till sin fru Maria Fjodorovna. På utsidan var det ett enkelt emaljerat vitt ägg, men inuti fanns en gyllene gula, och när man öppnade den hittade man en liten guldhöna, som i sin tur hade en krona med en hängande rubin inuti sig. Tsarinnan blev så förtjust i ägget att Fabergé fick i uppdrag att skapa ett nytt varje påsk. 57 stycken blev det allt som allt.

Vanliga dödliga började i stället fylla pappersägg att ge bort till påsk. Som så många andra av våra jul- och påsktraditioner tros även denna sedvänja komma från Tyskland.

Därifrån kommer även vanan att gömma ägg i trädgården, som barnen sedan får leta efter. Men det finns en detalj som är vår egen.

– Jag tror inte att det finns något annat land som fyller äggen med smågodis på samma sätt som vi gör. Att lösgodis är så populärt verkar vara något väldigt svenskt. I andra länder är äggen ofta färdigfyllda, säger Lena Kättström Höök på Nordiska museet.

Men även om många av oss kommer att frossa i ägg nästa vecka, så kommer det samtidigt larmrapporter om att äggen förlorar i betydelse. I början av året konstaterade man i Storbritannien att nästan hälften av alla unga vuxna inte har en aning om hur man kokar ett ägg. En undersökning visade att 15 procent av de tillfrågade inte ens vågade sig på att gissa om man ska koka ägget i tre eller tio minuter om man vill ha det löskokt.

Även i Sverige konstaterade branschen att okunskapen om äggkokning var stor bland ungdomar. Men en som vet precis hur man ska gå till väga är Svenska Äggs vd:

– Jag älskar ägg med krämig gula. Lägg det i kallt vatten, och när det väl kokar upp ställer man klockan på 2-3 minuter. Det viktigaste är att inte lägga ett kylskåpskallt ägg i kokande vatten, då spricker det, säger Therese Schultz.