Inrikes

Ingen återvändo i vårdkonflikten

Vårdstrejken går snart in på sin fjärde vecka och förlorar alltmer stöd. Nu hänger det på medlarna.

När vårdstrejken ryckte närmare i mars intensifierades aktiviteten i landstingets lokaler på Hornsgatan i Stockholm. Medlare och förhandlare från såväl Vårdförbundet som Sveriges Kommuner och Landsting passerade i skytteltrafik ut och in genom dörrarna.

Men trots att medlarna lyckats ena förhandlingsparterna kring ett förslag sprack uppgörelsen och tre veckor senare inleddes vårdstrejken. Medlarna hade misslyckats. Och när konflikten väl inletts sjunker villigheten att förhandla drastiskt.

– Då har man bränt sina skepp och allt går i stå, säger Benne Lantz, erfaren medlare.

I nuläget återstår för medlarna i vårdkonflikten, Christina Rogestam och Anders Lindström, att stå till parternas förfogande och ta underhandskontakter för att inleda nya samtal. I tisdags meddelade Vårdförbundet att strejken utvidgas ytterligare och konsekvenserna för vården blir allt svårare. I onsdags ägde nya medlarsamtal rum utan resultat.

För medlarna innebär en utdragen strejk nya dimensioner. Stridsåtgärderna innebär stora kostnader som både undergräver parternas ställning och gör det ännu svårare för dem att backa från sina krav. I takt med att effekterna blir alltmer kännbara ökar pressen att göra upp.

– Det är inte så lätt för sjuksyrrorna att stå till svars när allmänhetens stöd sjunker, säger Jan Sjölin, aktuell som medlare i konflikten om skärgårdstrafiken.

Det ingår i spelet att upprörda representanter från såväl arbetsgivare som fack gör utspel i massmedia i strejktider. Medlarna håller däremot låg profil, de ska gjuta olja på vågorna och mäkla fred, så att alla känner sig som vinnare.

Så vem är den typiska medlaren? Förr var medlarna ofta förtroendemän och politiker, men efter Medlingsinstitutets tillkomst anlitas i allt större utsträckning personer med erfarenhet från förhandlingar på arbetsmarknaden. I dag utses i regel minst två medlare – en från vardera sidan. Medlarna är sålunda äldre, ofta pensionerade, kanske gamla förhandlingschefer vid någon arbetsmarknadsorganisation med goda kontakter och djup kännedom om arbetsmarknadens villkor.

– Vi är ett gäng gamla stofiler – en trettioåring skulle inte inge någon respekt hos parterna, säger Benne Lantz.

Till de personliga egenskaper som ford­ras av en medlare hör kreativitet, tålamod, förmåga att lyssna, lyhördhet.

– Sedan måste man vara snabb i huvudet – det går inte att vara den som fattar saker sist av alla, säger Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör. Han medlade bland annat i Vaxholm, Kommunalstrejken, Toys R Us-strejken och bussförarnas kisspauskonflikt.

En konfliktsituation är sällan den andra lik men de brukar följa ett visst mönster. När medlarna har godkänts börjar de normalt med att ringa in problematiken, rensa bort överflödiga frågor, få grepp om förhandlarnas mandat och ta reda på om det finns några dolda agendor. I det här skedet gäller det för medlarna att skapa förtroende hos parterna, det är en förutsättning för att man ska kunna begära eftergifter och kompromisser.

Dessutom måste medlaren från början klargöra sitt ansvar att verka för en väl fungerande lönebildning. Medlaren Gunilla Runnquist, tidigare förhandlingschef på Lärarförbundet, säger att det är viktigt att skapa en ansvarskänsla hos alla inblandade.

– Man ska känna att man jobbar för en gemensam sak och att det rådande systemet gagnar alla i längden, säger hon och drar några konkreta siffror: Mellan åren 1975 och 1995 var bruttoökningen på löner runt 400 procent, medan reallönerna bara ökade med en procent under hela den tiden. Mellan 1995 och 2006 ökade bruttolönerna med 3–4 procent men reallönerna har ökat med ungefär 30 procent.

– Det ligger helt enkelt i löntagarnas intresse att inflationen hålls på en låg nivå, säger Gunilla Runnquist.

Samtalen äger i allmänhet rum i arbetsgivarens lokaler, med en part i taget. Olika möjligheter prövas innan testförslag lämnas. Minst sju dagar i förväg måste motpart och Medlingsinstitut varslas om strejk, vilket innebär att det ibland bara återstår fem-sex dagar när medlare väl har utsetts.

– Stridshotet har ofta en positiv inverkan – och ju närmare man kommer en strejk desto större blir trycket på parterna att komma överens, säger Jan Sjölin.

Samtidigt fordras tid för parterna att ändra riktning och bryta låsta positioner. Idérikedom och kreativitet är viktigt – att kunna komma på nya vinklar, tänka tvärtom, skapa nya modeller, bredda frågeställningarna för att få mer att förhandla om eller plocka upp någon gammal fråga som man har släppt tidigare som en morot. Minst ett testbud brukar föras fram för att se var gränserna går.

Därefter gäller det att utmejsla ett slutbud och då bör medlaren veta hur parterna kommer att reagera. Framgången avgörs till stor del av tajming. Efter intensiva analyser och kompromisser gäller det att parterna har fått en känsla för hur mycket vissa positioneringar betyder för motparten.

– Det kan vara förödande att presentera en eftergift från arbetsgivaren alltför tidigt i förhandlingarna, innan motparten inser vad den här uppoffringen innebär, säger Claes Stråth.

Samtidigt får man som medlare inte pressa parterna att gå för långt – då står man till slut med parter som har gjort så många eftergifter att det inte finns något kvar att förhandla om.

Vårdkonlikten är nu inne på sin tredje vecka, men det är inget rekord i strejksammanhang. Kommunalstrejken pågick över en månad våren 2003, Toys R Us-strejken 1995 pågick i tre månader och blockaden mot salladsbaren Wild´n Fresh i Göteborg i över två månader vintern 2007–2008.

Enligt LO:s utredare Ingemar Göransson står och faller vårdstrejken med allmänhetens förtroende – den som vinner opinionen vinner strejken. Långa strejker är till nackdel för arbetstagarna. Facket har alltid stöd i början, men arbetsgivarens position stärks när strejken drar ut på tiden. Det bekräftar förhandlingsdelegationens ordförande Ingela Gardner Sundström.

– I dag finns en större förståelse för våra bevekelsegrunder i den här konflikten, säger hon.

Ingemar Göransson konstaterar att Vårdförbundets strejk har försatt dem i en svår sits – nu trappar de upp strejken för att hålla trycket uppe. Problemet är att de vet att de blir tvungna att göra en smärtsam reträtt när de har mobiliserat så kraftigt.

– Det svåra är inte att starta en strejk utan att sedan ta sig ur den.

100-årig institution

Den lagstadgade medlingen vid arbetsmarknadstvister infördes 1906 och utgör en del av den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter träffar avtal utan inblandning av regering eller riksdag. Efter att Sverige under 1990-talet drabbades av stora ekonomiska problem inrättades myndigheten Medlingsinstitutet som, utöver medlingsuppdraget, fick till uppgift att verka för en väl fungerande lönebildning.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera