Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Livsstil

Bebisar är smartare än du tror

Bebisar har mer intuitiv kunskap än man tidigare anat. Det kan få stor betydelse för studier av autism.

Kan en boll hänga löst i luften? Kan en kub balansera på ett av sina hörn utan annat stöd? Finns saker när man inte ser dem? Den lilla bebisen stirrar intensivt på en märklig tyngdlös låda som inte faller trots att den glidit av plattformen som den låg på. Runt omkring finns dolda videokameror som filmar i olika vinklar och tar tid på hur länge bebisen tittar på lådan.

Vi befinner oss i spädbarnslabbet på psykologiinstitutionen vid University of Illinois i Urbana-Champaign, USA. I väntrummet finns leksaker och ett skötbord för blöjbyten. Nya bebisar dyker upp varje halvtimme för att delta i olika experiment. Det handlar om små barns kognitiva utveckling och laboratoriet här hör till de mest framstående på området.

Professor Renée Baillargeon, som leder arbetet i Infant Cognition Lab, har nyligen valts in i den prestigfulla amerikanska vetenskapsakademin för sina upptäckter.

»Fram till ganska nyligen trodde man inte att bebisar kunde tänka särskilt mycket«, säger Renée Baillargeon med en lätt fransk brytning som avslöjar hennes kanadensiska ursprung.

Utvecklingspsykologins fader, schweizaren Jean Piaget, trodde till exempel att barn inte kunde tänka klart förrän vid två års ålder. Men de senaste tjugo åren har forskningen kring spädbarns tankeförmåga visat helt andra resultat, inte minst tack vare nyare mätmetoder. I Renée Baillargeons lab sitter 2-månadersbebisar och visar sin förvåning när en kloss rör sig rakt igenom en bordsskiva. Men hur vet man att de är förvånade? Jo, förvåningen mäts genom att man tar tid på hur länge barnet tittar på den kloss som går igenom bordet jämfört med en kloss som inte lyckas forcera de fysiologiska lagarna. Med den här metoden kan man studera avancerade tankeprocesser hos små barn – innan de lärt sig prata eller peka.

Baillargeon har också lyckats slå hål på en gammal Piaget-teori om att barn yngre än nio månader tror att saker upphör att existera när de försvinner utom synhåll. Redan vid 2,5 månaders ålder har bebisar i Infant Cognition Lab visat att de vet att gömda objekt fortfarande existerar.

»Bebisar är inte alls det oskrivna blad som man hittills trott. Vi föds med ett grundläggande mentalt ramverk som hjälper oss att successivt förstå och lära oss vår omgivning«, förklarar Baillargeon.

Bebisar kan inte bara en hel del om saker – de kan också en del om människor. Redan vid 3–5 månaders ålder kan bebisar förstå att människor agerar med specifika avsikter. Till exempel kan bebisarna förutse att en person som tycks gilla ett visst objekt också kommer att välja att sträcka sig efter samma sak trots att saken bytt plats eller hamnat i en ask – det vill säga det är saken som personen vill åt, inte att utföra en viss rörelse med handen eller alltid plocka upp något på samma ställe.

För två år sedan gjorde Renée Baillargeon en revolutionerande upptäckt. Det visade sig att barn som var drygt ett år gamla kunde klara ett klassiskt kognitivt test, det så kallade »Sally och Anne«-testet, som man tidigare trott att endast barn som fyllt fyra år förstod.

I »Sally och Anne«-testet från 1980-talet får barnet se två dockor, Sally och Anne. Sally har en korg i vilken hon lägger en liten kula. Medan hon berättar tar Renée Baillargeon fram ett gem och lägger det framför sig på skrivbordet för att illustrera kulan.

Sedan försvinner Sally, och Anne tar kulan och lägger den i sin ask. När Sally återvänder frågar man barnet var det tror att Sally kommer att leta efter kulan – i asken eller korgen. Det treåriga barnet svarar asken medan fyraåringen svarar korgen. Fyraåringarna uppfattar att Sally inte vet att Anne lagt kulan i asken utan tror att den är kvar i korgen – treåringarna klarar inte den distinktionen. Men häromåret visade experiment i Baillargeons spädbarnslab att 15 månader gamla barn faktiskt uppfattar att Sally inte sett kulan förflyttas och förväntar sig att Sally letar i korgen.

Varför förstår plötsligt en ettåring var Sally borde leta när tidigare studier hävdat att barn måste nått fyra års ålder för att uppfatta Sallys situation? Förklaringen ligger i hur testet utförs. Renée Baillargeon frågar inte barnen var Sally ska leta – hon observerar hur bebisarna tittar på olika scenarier.«Det är för komplext för en treåring att formulera ett muntligt svar på frågan och samtidigt fundera över vad Sally vet och inte vet«, förklarar Renée Baillargeon. Men när man inte ställer några frågor utan bara studerar spädbarnets blick går det tydligt att se att barnet tittar betydligt längre på en situation där Sally genast letar i asken, det vill säga det var inte vad barnet förväntade sig – barnet visste att Sally senast sett kulan i korgen och därmed borde leta där.

Renée Baillargeon tror att den här förmågan finns hos ännu yngre barn. Just nu gör hon sådana experiment med barn som bara är 11 månader och hoppas kunna testa ännu yngre bebisar snart.

De mest lovande praktiska implikationerna av denna forskning rör sjukdomen autism. Autistiska barn har ofta svårt att hantera falska föreställningar såsom i Sally och Anne-testet. Autism brukar diagnostiseras först i 7–8-årsåldern, men Renée Baillargeons studier innebär att redan vid 15 månaders ålder kan bebisar uppvisa tecken på autism.

»Det är en bra metod att mäta hur spädbarn tittar«, säger Claes von Hofsten, professor i psykologi vid Uppsala universitet.
Han understryker vikten av forskning kring autism.

»Barn med autism och deras familjer har varit mycket missförstådda« , säger han och nämner det gamla begreppet kylskåpsmammor – syftande till känslokalla mammor som orsak till autism hos barn – som funnits kvar alldeles för länge. I stället är det så att barn med autism saknar vissa komponenter i hjärnan. Sannolikt handlar det om de viktiga spegelneuronerna, vars inverkan på människors inlevelseförmåga nyligen kunnat mätas. Barn med autism behöver lära sig ett system för hur man ska förstå omvärlden – samma system eller ramverk som andra barn har med sig sedan födseln.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera