Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Okategoriserade

Därför vek sig SVT

Kina putsar bilden av sig själv med hjälp av världens medier. Och fenomenet blir allt vanligare.

Rolf Porsborn låter förvånad. Varken han eller någon annan på Sveriges Television hade räknat med att dokumentären »Öppna portarna mot öst« som sändes för ett par veckor sedan, skulle väcka sådan uppståndelse. En halvtimmes okritiskt berättande om Kinas förberedelser som OS-värd i det hav av 700 timmars sändning som SVT kommer att ha visat när spelen är över – hur kan någon uppröras av det?

– Vi sänder så mycket annat också, man måste betrakta helheten, resonerar Rolf Porsborn som är förhandlingschef på tv-sporten.

Dokumentären berättade bland annat om de »gröna spelen« och »OS-utbildning« av landets ungdomar, däremot nämndes inget om värdlandets systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter – en förbrytelse som enligt Amnesty International till och med har tilltagit inför spelen. Bland kritikerna fanns Svenska Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hulthén. »Det har inget med journalistik att göra«, sade hon till TT och dömde ut filmen som propaganda.

Ulrika Knutson, ordförande i Publicistklubben och kolumnist i Fokus, ifrågasatte att »det inte skulle vara problematiskt i förhållande till public service-uppdraget att sända en propagandafilm om Kina«.

Men framför allt handlade inte kritiken om filmens nyanser, utan om att SVT varit tvingat att sända den. Bolaget som profilerar sig under parollen »fri television« hade inget annat val än att visa filmen, på grund av villkoren i tillståndet att sända OS.

– Det har funnits ett sådant krav kring alla OS som SVT har sänt, det är alltid en sådan här dokumentär kopplad till sändningsrättigheterna, säger Rolf Porsborn.

Rättigheterna är förhandlade av EBU, de europeiska public service-bolagens organisation. EBU:s sportförhandlare Marc Jörg bekräftar att obligatoriska extrainslag alltid ingår när avtal sluts om rättigheten till attraktiva idrottsevenemang.

– Det finns alltid ett sådant tryck på rättighetsköparna och det är regel snarare än undantag, till exempel när det handlar om Champions League och olika mästerskap på världs- eller Europa-nivå, säger han.

Den svenska reaktionen mot dokumentären »Öppna portarna mot öst« följdes av liknande kommentarer efter att programmet sänts i Tyskland, men annars har Marc Jörg aldrig varit med om att de obligatoriska extraprogrammen väckt missnöje.

– Det är lite förvånande att ingen har reagerat tidigare, att det händer nu beror förstås på att OS går i ett land som Kina.

Enligt Marc Jörg är listan på de krav arrangörer vill ställa på köpare av sporträttigheter alltid väldigt lång, och förhandlingarna handlar till stor del om hur den ska göras kortare. Det kan till exempel handla om turistattraherande kortfilmer som presenterar städer där matcher spelas (krav från arrangörerna av fotbolls-EM i somras) eller omfattande bevakning av OS-facklans väg över världen.

– Det kan vara en smal gräns mellan vad som kan passera som redaktionellt  acceptabelt material och turistinformation eller propaganda för en diktatur, säger Marc Jörg.

Trots avtalet skulle »Öppna portarna mot öst« inte ha visats om SVT ansett att filmen inte höll måttet, säger Rolf Porsborn utan att närmare precisera hur ett sådant avsteg från sändningsavtalet egentligen skulle ha gått till, och om det ens hade varit möjligt.

Verkligheten är snarare att den rättighetsköpare som sätter sig på tvären får det svårt i framtiden. En hårdnande konkurrens gör handeln med attraktiva sändningsrättigheter till säljarnas marknad. Trenden förstärks av att den växande gruppen av potentiella köpare inte bara utgörs av mediekoncerner. Där finns också nya aktörer som tele- och kabeloperatörer som har mycket pengar men ofta saknar tyngande, traditionella publicistiska värderingar och anspråk på självständighet och trovärdighet.

Rolf Porsborn tror att kommersiellt genomsyrade evenemang och idrotter i allt högre grad kommer att omgärdas av detaljerade villkor.

– Ju mer kommersiell en marknad är och ju fler möjligheter det finns att få igenom kommersiella budskap, desto fler kommer att försöka göra det, säger han.

Hans Pekkari, sportchef på TV4, spår att vi i framtiden kommer att förvånas över vilka som vill köpa sporträttigheter.

– Det är klart att det finns risk för att den allt hårdare konkurrensen på rättighetsmarknaden påverkar journalistiken och det redaktionella innehållet, speciellt när det kommer in andra aktörer på marknaden än de traditionella medieföretagen. Det är något man måste vara väldigt observant på och jag hoppas att de som sitter på rättigheterna inser värdet av att det upprätthålls en vettig journalistisk bevakning av de här evenemangen.

Hur TV4 skulle ha hanterat »Öppna portarna mot öst« är inget Hans Pekkari vill uttala sig om – han har inte sett den. Men, säger han, självklart ställs TV4 inför liknande frågeställningar i många andra sammanhang.

– I vissa fall har vi ju tagit upp saken med rättighetsinnehavaren, säger han utan att vilja ge närmare detaljer kring vilka sändningsrättigheter det handlat om, vilka krav som ställts och hur detta har synts i rutan.

– Det har till exempel handlat om vilken typ av marknadsföring de vill att man ska göra, ofta med väldigt detaljerade krav på att vi till exempel ska sända trailers. Där har vi i vissa fall lyckats få till stånd förändringar när vi tyckt att kraven varit för omfattande.

Ett vanligt krav som följer med sport-rättigheterna till ett evenemang, är att sändningarna – om köparen kontrollerar flera distributionskanaler – ska distribueras där flest tittare finns. I praktiken betyder det att säljaren har ett avgörande inflytande över tv-bolagens tablåer.

– I vissa mästerskap som vi har köpt in har det till exempel handlat om att alla Sveriges matcher ska gå i en kanal med bred distribution, säger Hans Pekkari.

Man kan inte bortse från att idrotten i sin moderna tappning har en kommersiell ådra, säger Kristian Hysén som bland annat har ansvar för hanteringen av sport-rättigheter i Skandinavien och Ryssland på International Management Group, IMG, i Stockholm. Just nu arbetar IOK tillsammans med IMG med försäljningen av rättigheterna till vinter- respektive sommar-OS 2014 och -16.

– Det är inte fel utan snarare helt naturligt om en säljare av rättigheter har en agenda – köparen har ju alltid möjlighet att säga nej.

Men enligt Kristian Hysén är det – oavsett vad representanterna för SVT, TV4 och EBU sagt tidigare i den här artikeln – ovanligt att någon opponerar sig mot medföljande, obligatoriskt kringmaterial, som IOK:s dokumentär.

– Sådant material är tvärtom ofta uppskattat.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera